Grovt barnfridsbrott

Vid bedömningen av ersättningens storlek har Brottsoffermyndigheten tillämpat 5 kap. 6 § skadeståndslagen i dess lydelse från och med den 1 juli 2022.

En flicka och en pojke utsattes för grovt barnfridsbrott av sin pappa när de var elva respektive sju år. De bevittnade när deras pappa utsatte deras mamma för en grov misshandel. Misshandeln bestod av att pappan slog mamman ett stort antal gånger med både öppen och knuten hand samt med ett skohorn i ansiktet, på huvudet och på armen, drog henne i håret, puttade ner henne på golvet och nerför en trappa samt därefter stampade, trampade och sparkade henne på kroppen och sedan trampade och stampade henne i ansiktet. Det samlade våldet medförde smärta, lossnat hår, blödning i ögat, svullnad samt blåmärken i ansiktet och på kroppen. Flickan och pojken var närvarande under hela händelseförloppet. Vid samma tillfälle, när flickan och pojken försökte hindra pappan från att misshandla mamman, knuffade pappan flickan in i en vägg och pojken så att pojken föll.

Pappan dömdes för grovt barnfridsbrott och ofredande gentemot flickan och grovt barnfridsbrott och misshandel gentemot pojken samt att betala skadestånd till dem med 60 000 kr vardera för kränkning.

Brottsoffermyndighetens bedömning

Brottsoffermyndigheten beviljade flickan och pojken brottsskadeersättning för kränkning med 100 000 kronor med följande motivering.

Brottsskadeersättning för kränkning bestäms enligt de regler som gäller för skadestånd för kränkning. Av 5 kap. 6 § första stycket skadeståndslagen framgår att ersättningen för kränkning ska bestämmas efter vad som är skäligt med hänsyn till handlingens art och varaktighet och på ett sätt som även innebär att den kränkte får upprättelse för angreppet. Den stärkta upprättelsefunktionen innebär enligt förarbetena att brottsoffer ska få adekvat upprättelse och att behovet av upprättelse ska få fullt genomslag vid skälighetsbedömningen (se prop. 2021/22:198, s. 19 och 58).

Vid bedömningen av kränkningsersättningens storlek vid brott i nära relation är det framför allt allvaret i gärningen samt hur lång tid brottsligheten och därmed kränkningen pågått som ska beaktas. Brottet innehåller också ofta den försvårande omständigheten att det begås av någon som offret ska kunna känna förtroende för. Ofta sker gärningen dessutom i den utsatta personens hem, en plats där denne ska ha rätt att känna sig trygg och där det kan vara svårt att värja sig från att bli utsatt. En annan omständighet som vid barnfridsbrott kan verka i höjande riktning är om det utsatta barnet försöker hjälpa den person som blir utsatt för grundbrottet, t.ex. går emellan eller på annat sätt försöker komma till undsättning. 

Brottsoffermyndigheten beslutade den 28 februari 2022, genom Nämnden för brottsskadeersättning, om ersättningsnivåer för kränkning vid barnfridsbrott. Nämnden anförde att straffvärdet för barnfridsbrott av normalgraden, som riktmärke, ska anses vara lika högt som den del av grundbrottet som barnet bevittnar. Med hänsyn till detta ansåg nämnden att kränkningsersättningen för barnfridsbrott bör vara i paritet med den del av kränkningsersättningen som målsäganden till grundbrottet – i den del som barnet bevittnat – är berättigad till.

Utgångspunkten är alltså att kränkningsersättningen till flickan och pojken för det grova barnfridsbrottet ska ligga på samma nivå som kränkningsersättningen för den grova misshandeln av mamman. Brottsoffermyndigheten har i dag bestämt ersättningen för kränkning till mamman till 100 000 kr. Det finns inte några omständigheter som utgör skäl att bestämma ersättningen för barnfridsbrottet till ett lägre belopp. Flickan och pojken har således rätt till ersättning med 100 000 kr vardera för den allvarliga kränkning som de utsatts för.

Ärende 8788-8789/2023