En kvinna utsattes för en grov misshandel av sin tidigare sambo, som vid den aktuella tidpunkten bodde tillfälligt i hennes bostad. Han slog henne ett stort antal gånger med både öppen och knuten hand samt med ett skohorn i ansiktet, på huvudet och på armen, drog henne i håret, puttade ner henne på golvet och nerför en trappa samt därefter stampade, trampade och sparkade henne på kroppen och sedan trampade och stampade henne i ansiktet. Det samlade våldet medförde smärta, lossnat hår, blödning i ögat, svullnad samt blåmärken i ansiktet och på kroppen. Brottet bevittnades av parets två gemensamma barn som var närvarande under hela händelseförloppet. Vid samma tillfälle, när barnen försökte hindra sin pappa från att misshandla kvinnan, knuffade han ena barnet in i en vägg och det andra barnet så att det föll.
När kvinnan och barnen sprungit ut till innergården slog mannen sönder rutorna till två vitrinskåp i lägenheten, samt glas och flaskor som fanns i skåpen, med ett bordsben.
Mannen dömdes för grov misshandel och skadegörelse och att betala skadestånd till kvinnan med 60 000 kr för kränkning.
Brottsoffermyndighetens bedömning
Brottsoffermyndigheten beviljade kvinnan brottsskadeersättning för kränkning med 100 000 kronor med följande motivering.
Brottsskadeersättning för kränkning bestäms enligt de regler som gäller för skadestånd för kränkning. Av 5 kap. 6 § första stycket skadeståndslagen framgår att ersättningen för kränkning ska bestämmas efter vad som är skäligt med hänsyn till handlingens art och varaktighet och på ett sätt som även innebär att den kränkte får upprättelse för angreppet. Den stärkta upprättelsefunktionen innebär enligt förarbetena att brottsoffer ska få adekvat upprättelse och att behovet av upprättelse ska få fullt genomslag vid skälighetsbedömningen (se prop. 2021/22:198, s. 19 och 58).
Vid bestämmandet av kränkningsersättningen ska det vidare, i enlighet med 5 kap. 6 § andra stycket 4 skadeståndslagen, särskilt beaktas om den brottsliga handlingen riktat sig mot någon som den skadeståndsskyldige har eller tidigare har haft ett nära förhållande till. Införandet av punkten 4 syftar till att det vid bestämmandet av ersättningens storlek i större utsträckning ska tas hänsyn till den omständigheten (se SOU 2021:64, s. 155).
Vid bedömningen av kränkningsersättningens storlek vid brott i nära relation är det framför allt allvaret i gärningen samt hur lång tid brottsligheten, och därmed kränkningen, pågått som ska beaktas. Brottet innehåller också ofta den försvårande omständigheten att det begås av någon som offret ska kunna känna förtroende för. Ofta sker gärningen dessutom i den utsatta personens hem, en plats där denne ska ha rätt att känna sig trygg och där det kan vara svårt att värja sig från att bli utsatt. En annan omständighet som kan verka i höjande riktning är om gärningen äger rum inför parternas barn.
Kvinnan har utsatts för en grov misshandel av en tidigare närstående, i sitt hem och under ett utdraget händelseförlopp. Hon befann sig dessutom i en särskilt utsatt situation genom att hela händelseförloppet bevittnades av hennes barn, som dessutom försökte komma till hennes undsättning. Brottsoffermyndigheten finner att ersättningen för kränkning ska bestämmas till 100 000 kr.
Ärende 5443/2023