Våld och hot i nära relation – riktat mot barn

När barn utsätts för våld eller hot av en närstående är det alltid en försvårande omständighet att brottet just begåtts av någon som barnet ska kunna känna förtroende för. Många av brotten sker också i barnets hem, där barnet har rätt att känna sig trygg. Det förhållandet att barnet oftast är fysiskt underlägsen gärningspersonen och i många fall står i ett beroendeförhållande till denne förstärker också kränkningsgraden, likaså om brottet har pågått under en längre tid. I övrigt ser man till samma omständigheter som vid ”vanlig” misshandel; våldets karaktär, tillhyggen som använts, förnedrande inslag med mera.

Barnfridsbrott

Barnfridsbrott är ett relativt nytt brott som infördes i brottsbalken den 1 juli 2021. Praxis på området är därför begränsad. För att ansvar för brottet ska komma i fråga krävs att ett barn bevittnar en gärning som finns uppräknad i 4 kap. 3 § brottsbalken. Det krävs vidare att gärningen har bevittnats av ett barn som är närstående eller tidigare närstående till både gärningspersonen och den som gärningen begås mot.

Exempel på omständigheter som kan påverka nivån på kränkningsersättningen är allvaret i de enskilda gärningarna som bevittnas (grundbrottet), straffvärdet samt kränkningsersättningens storlek för grundbrottet.

Brottsoffermyndigheten har funnit att kränkningsersättningen för barnfridsbrottet som huvudregel bör vara i paritet med den kränkningsersättning som målsäganden till grundbrottet – i den del som barnet bevittnat – är berättigad till.

10 000 kronor Ringa barnfridsbrott

En pojke utsattes för ett ringa barnfridsbrott genom att han bevittnade när hans mamma blev utsatt för ett ofredande av hans pappa. Ofredandet bestod av att mamman blev omkullknuffad. Tingsrätten dömde pappan för brottet och beslutade att han skulle betala skadestånd till pojken med 10 000 kr för kränkning.

Av utredningen i ärendet framgår att bevittnandet bestod av att pojken hörde gärningen. Han hörde bråk och skrik samt en ”smäll och dunk”.

Brottsoffermyndigheten beviljade pojken ersättning med 10 000 kronor och beaktade vid bedömningen att han hörde bråk, en smäll och dunk samt att han svävade i ovisshet kring vad som faktiskt hände hans mamma.

Ärende 12440/2023

100 000 kronor Grovt barnfridsbrott

En flicka och en pojke utsattes för grovt barnfridsbrott av sin pappa när de var elva respektive sju år. De bevittnade när deras pappa utsatte deras mamma för en grov misshandel. Misshandeln bestod av att pappan slog mamman ett stort antal gånger med både öppen och knuten hand samt med ett skohorn i ansiktet, på huvudet och på armen, drog henne i håret, puttade ner henne på golvet och nerför en trappa samt därefter stampade, trampade och sparkade henne på kroppen och sedan trampade och stampade henne i ansiktet. Det samlade våldet medförde smärta, lossnat hår, blödning i ögat, svullnad samt blåmärken i ansiktet och på kroppen. Flickan och pojken var närvarande under hela händelseförloppet. Vid samma tillfälle, när flickan och pojken försökte hindra pappan från att misshandla mamman, knuffade pappan flickan in i en vägg och pojken så att han föll.

Pappan dömdes för grovt barnfridsbrott och ofredande gentemot flickan och grovt barnfridsbrott och misshandel gentemot pojken samt att betala skadestånd till dem med 60 000 kr vardera för kränkning.

Brottsoffermyndighetens bedömning

Brottsoffermyndigheten beviljade flickan och pojken brottsskadeersättning för kränkning med 100 000 kronor med följande motivering.

Brottsskadeersättning för kränkning bestäms enligt de regler som gäller för skadestånd för kränkning. Av 5 kap. 6 § första stycket skadeståndslagen framgår att ersättningen för kränkning ska bestämmas efter vad som är skäligt med hänsyn till handlingens art och varaktighet och på ett sätt som även innebär att den kränkte får upprättelse för angreppet. Den stärkta upprättelsefunktionen innebär enligt förarbetena att brottsoffer ska få adekvat upprättelse och att behovet av upprättelse ska få fullt genomslag vid skälighetsbedömningen (se prop. 2021/22:198, s. 19 och 58).

Vid bedömningen av kränkningsersättningens storlek vid brott i nära relation är det framför allt allvaret i gärningen samt hur lång tid brottsligheten och därmed kränkningen pågått som ska beaktas. Brottet innehåller också ofta den försvårande omständigheten att det begås av någon som offret ska kunna känna förtroende för. Ofta sker gärningen dessutom i den utsatta personens hem, en plats där denne ska ha rätt att känna sig trygg och där det kan vara svårt att värja sig från att bli utsatt. En annan omständighet som vid barnfridsbrott kan verka i höjande riktning är om det utsatta barnet försöker hjälpa den person som blir utsatt för grundbrottet, t.ex. går emellan eller på annat sätt försöker komma till undsättning. 

Brottsoffermyndigheten beslutade den 28 februari 2022, genom Nämnden för brottsskadeersättning, om ersättningsnivåer för kränkning vid barnfridsbrott. Nämnden anförde att straffvärdet för barnfridsbrott av normalgraden, som riktmärke, ska anses vara lika högt som den del av grundbrottet som barnet bevittnar. Med hänsyn till detta ansåg nämnden att kränkningsersättningen för barnfridsbrott bör vara i paritet med den del av kränkningsersättningen som målsäganden till grundbrottet – i den del som barnet bevittnat – är berättigad till.

Utgångspunkten är alltså att kränkningsersättningen till flickan och pojken för det grova barnfridsbrottet ska ligga på samma nivå som kränkningsersättningen för den grova misshandeln av mamman. Brottsoffermyndigheten har i dag bestämt ersättningen för kränkning till mamman till 100 000 kr. Det finns inte några omständigheter som utgör skäl att bestämma ersättningen för barnfridsbrottet till ett lägre belopp. Flickan och pojken har således rätt till ersättning med 100 000 kr vardera för den allvarliga kränkning som de utsatts för.

Ärende 8788-8789/2023

10 000 kronor Ringa barnfridsbrott

En pojke på cirka sex månader utsattes för ett ringa barnfridsbrott genom att bevittna när hans mamma blev utsatt för en ringa misshandel av hans storebror i den gemensamma bostaden. Misshandeln bestod av att mamman blev slagen i ryggen när hon höll pojken i famnen. Hovrätten dömde brodern för brottet. Någon skadeståndstalan fördes inte i domstolen.

Mot bakgrund av att pojken befunnit sig i moderns famn när han bevittnade brottet, fann Brottsoffermyndigheten att han utsatts för en sådan allvarlig kränkning att ersättning skulle lämnas. Ersättningen bestämdes till 10 000 kronor.

Ärende 13921/2023