Barnfridsbrott

Barnfridsbrott är ett relativt nytt brott som infördes i brottsbalken den 1 juli 2021. Praxis på området är därför begränsad. För att ansvar för brottet ska komma i fråga krävs att ett barn bevittnar en gärning som finns uppräknad i 4 kap. 3 § brottsbalken. Det krävs vidare att gärningen har bevittnats av ett barn som är närstående eller tidigare närstående till både gärningspersonen och den som gärningen begås mot.

Exempel på omständigheter som kan påverka nivån på kränkningsersättningen är allvaret i de enskilda gärningarna som bevittnas (grundbrottet), straffvärdet samt kränkningsersättningens storlek för grundbrottet.

Brottsoffermyndigheten har funnit att kränkningsersättningen för barnfridsbrottet som huvudregel bör vara i paritet med den kränkningsersättning som målsäganden till grundbrottet – i den del som barnet bevittnat – är berättigad till.

10 000 kronor Ringa barnfridsbrott

En pojke utsattes för ett ringa barnfridsbrott genom att han bevittnade när hans mamma blev utsatt för ett ofredande av hans pappa. Ofredandet bestod av att mamman blev omkullknuffad. Tingsrätten dömde pappan för brottet och beslutade att han skulle betala skadestånd till pojken med 10 000 kr för kränkning.

Av utredningen i ärendet framgår att bevittnandet bestod av att pojken hörde gärningen. Han hörde bråk och skrik samt en ”smäll och dunk”.

Brottsoffermyndighetens bedömning

Brottsoffermyndigheten beviljade pojken ersättning med 10 000 kronor och beaktade vid bedömningen att han hörde bråk, en smäll och dunk samt att han svävade i ovisshet kring vad som faktiskt hände hans mamma.

Ärende 12440/2023