Föräldrar bedöms inte tillhöra den ersättningsberättigade närståendekretsen

En man och en kvinna förlorade sin dotter till följd av ett mord. Gärningspersonen dömdes för brottet och att betala skadestånd till föräldrarna med 110 000 kronor, varav 60 000 kronor för sveda och värk samt 50 000 kronor för särskild anhörigersättning.

Av tingsrättens dom framgår att föräldrarna har dömts för brott mot dottern och flera av hennes syskon. Några år före mordet omhändertogs dottern och hennes syskon på grund av missförhållanden i hemmet och placerades på olika ställen i landet. Dottern levde från 2019 och fram till sin död 2022 med skyddad identitet på grund av hotbilden från sina föräldrar.

Brottsoffermyndighetens bedömning

Brottsoffermyndigheten avslog föräldrarnas ansökan med följande motivering.

Sedan den 1 juli 2022 gäller att den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet genom brott orsakat någon annans död ska betala särskild anhörigersättning till den som stod den avlidne särskilt nära, såvida detta inte skulle vara uppenbart oskäligt (2 kap. 3 a § skadeståndslagen). Redan dessförinnan har gällt att den som vållat en personskada som lett till döden ska betala ersättning för personskada som till följd av dödsfallet åsamkats någon som stod den avlidne särskilt nära (5 kap. 2 § första stycket 3 skadeståndslagen).

Att någon stått den avlidne särskilt nära är avsett att ha samma innebörd i de nyssnämnda bestämmelserna. I första hand tar rätten till skadestånd för den som stått den avlidne ”särskilt nära” sikte på make eller maka, sambo, barn och föräldrar. Här avses främst medlemmar i samma etablerade hushållsgemenskap som den avlidne (se prop. 2000/01:68 s. 72). När det gäller föräldrar till vuxna barn med eget boende har de i Trafikskadenämndens praxis ansetts ersättningsberättigade om det har varit en normal och sedvanlig relation mellan den avlidne och föräldern (se B. Bengtsson och E. Strömbäck, Skadeståndslagen, 8 maj 2024, version 8 A JUNO, kommentaren till 5 kap. 2 §, avsnitt 5:2.4.4).

Med hänsyn till vad som framkommit i tingsrättens dom om relationen mellan dottern och föräldrarna har det enligt Brottsoffermyndighetens mening inte varit fråga om en sådan normal och sedvanlig relation mellan föräldrarna och dottern att de ska anses ingå i den ersättningsberättigade kretsen av anhöriga. Någon brottsskadeersättning kan därför inte lämnas.

Ärende 3821-3822/2024