Om Högsta domstolens avgörande ”Kränkningen före lagändringen” (mål nr T 7840-22)
Från och med den 1 juli 2022 gäller ny lagstiftning om kränkningsersättning. Reformen innebär en påtaglig höjning av ersättningsnivåerna för kränkning. En fråga som uppstått efter att reformen trätt i kraft är om de eftersträvade högre ersättningsnivåerna ska slå igenom också när det gäller kränkningar vid brottslighet som skett före den nya lagstiftningen började gälla. Denna oklarhet har lett till att domstolar gjort olika bedömningar. Högsta domstolen har nu kommit med ett avgörande i frågan, och nedan kan du läsa mer om domen i Brottsoffermyndighetens analys.
Bestämmande av nivån på kränkningsersättning styrs av om brottet skett innan eller efter den 1 juli 2022
Enligt allmänna skadeståndsrättsliga principer tillämpas nya skadeståndsregler endast på skadefall som har inträffat efter ikraftträdandet, såvida inte annat följer av en särskild övergångsbestämmelse. Någon övergångsbestämmelse finns inte till den aktuella skadeståndsreformen, vilket innebär att den nya lydelsen av 5 kap. 6 § skadeståndslagen inte ska tillämpas i fråga om en kränkning som skett innan ikraftträdandet. För en sådan kränkning är det den äldre lydelsen av paragrafen som ska tillämpas.
Enligt rättsfallet ”De hänskjutna ersättningsfrågorna” NJA 2017 s. 938, ska kränkningsersättningen bestämmas efter de principer som gäller vid tiden för fastställande av ersättningen. Det rättsfallet bygger alltså på att ersättningen ska bestämmas med utgångspunkt i de vid domstillfället tillämpade schablonnivåerna, vilket kan tyckas stå i motsats till att den nu aktuella skadeståndsreformen inte ska ha en retroaktiv tillämpning. Principen som framkommer i rättsfallet kan dock konstateras gälla när förändringar har skett inom ramen för den lagstiftning som ska tillämpas. Rättsfallet kan däremot inte anses besvara frågan om vilken betydelse det har att det efter kränkningen tillkommit ny lagstiftning som gäller bestämmandet av ersättningsnivån och skälighetsbedömningen ska göras efter att den nya lagen trätt i kraft.
Avgörande från Högsta domstolen
Högsta domstolen har nu klargjort att för fall som inträffat före ikraftträdandet den 1 juli 2022 ska kränkningsersättningen bestämmas utifrån den ersättningsnivå som, enligt vedertagen rättspraxis vid domstillfället, gäller för sådana äldre fall. Domstolen anför i domskälen att även om kränkningsersättningen ska bestämmas skönsmässigt och efter tidens krav, så rubbas inte det grundläggande förhållandet att det rör sig om en rättstillämpning – att det inte handlar om något fritt ställningstagande utan om en normbunden prövning av skäligheten. Högsta domstolen anför att bedömningen därför ska grundas på tillämplig lag och på den rättspraxis som utvecklas i domstolarna, och att det är på dessa sätt förändrade etiska och sociala värderingar i samhället kan få genomslag på de skadeståndsrättsliga ersättningsnivåerna.
Högsta domstolen anför vidare att detta inte utesluter att också de äldre ersättningsnivåerna på vanligt sätt kan höjas i framtiden genom en vidareutveckling av rättspraxis när detta bedöms motiverat med hänsyn till tidens krav, inte bara i fråga om förändringar i penningvärdet. De äldre ersättningsnivåerna kan därför – oavsett att skadeståndsreformen inte ska påverka bestämmandet av kränkningsersättningen på de fallen – komma att justeras där så anses vara påkallat. Högsta domstolen klargör att det vid en sådan justering på äldre fall inte ska tas någon hänsyn till de uttalanden av riksdagen och regeringen om behov av högre ersättningsnivåer som gjordes i samband med lagstiftningsärendet.