Sak- och rena förmögenhetsskador

Brottsskadeersättning för sak- och rena förmögenhetsskador lämnas endast i undantagsfall. Sådan ersättning kan lämnas om gärningspersonen vid tiden för brottet var intagen, på rymmen eller på permission från kriminalvårdsanstalt, från vissa statliga behandlingshem eller var häktad (6 § brottsskadelagen). Typiska så kallade rymlingsbrott är tillgrepp av bilar eller andra fortskaffningsmedel samt inbrott i bensinstationer, kiosker och fritidshus. Den brottsskadeersättning som lämnas i dessa fall avser i de flesta fall självrisken på försäkringen för den stulna eller skadade egendomen. För att ersättning ska kunna lämnas för ren förmögenhetsskada vid rymlingsbrott krävs dessutom att det finns särskilda skäl (7 § brottsskadelagen). Sådana skäl kan till exempel vara om brottet har förövats mot arbetsgivare, fosterföräldrar, övervakare eller andra som står i liknande förhållande till gärningspersonen. Brottsskadeersättning kan i övrigt enbart betalas för sakskada och ren förmögenhetsskada när den skadades möjligheter att försörja sig allvarligt har försvårats genom skadan eller ersättningen annars framstår som särskilt angelägen (8 § brottsskadelagen). Exempel på ett sådant så kallat ömmandefall kan vara när den skadelidande genom ett förmögenhetsbrott har blivit av med en stor summa pengar och det på grund av dennes utsatthet eller andra förhållanden föreligger särskilda omständigheter. Ett annat exempel är när någon under falska förespeglingar tränger sig in hos en äldre person och stjäl alla dennes besparingar.