Poliser
När det gäller att bedöma om en polis i tjänst har tillfogats en så allvarlig kränkning att den också kan ge möjlighet till kränkningsersättning måste det beaktas att det ingår i polisers arbetsuppgifter att ingripa mot besvärliga och ibland våldsamma personer. En polis måste i en sådan situation vara beredd på att mötas av visst våld, hot och ofredande samt ha en bättre mental beredskap inför detta än andra. I rättspraxis har man mot denna bakgrund varit obenägen att tillerkänna poliser kränkningsersättning i ingripandesituationer (jämför Högsta domstolens avgörande i rättsfallet NJA 1999 s. 725). Högsta domstolen har däremot i ett senare pleniavgörande (NJA 2005 s. 738) uttalat att en viss förskjutning av praxis bör ske, så att vissa angrepp som tidigare kan sägas ha legat strax under gränsen för kränkningsersättning numera kan ge rätt till sådan ersättning. Samtidigt har domstolen sagt att samtliga omständigheter vid den påstådda kränkningen måste vägas in och en samlad bedömning ske. När det är fråga om en påstådd kränkning som skett i anslutning till ett polisingripande där en polis har använt våld måste det enligt domstolen krävas mer än annars för att kränkningsersättning ska tillerkännas polisen.
Högre belopp än 5 000 kronor
Avsikten med de referat som redovisas är att belysa gränsdragningen mellan fall som inte inneburit en allvarlig kränkning och fall där omständigheterna varit sådana att kränkningen bedömts så allvarlig att ersättning utgått. När en polis har varit utsatt för en allvarlig kränkning lämnas ersättning med samma belopp som gäller vid brott i allmänhet. Poliser behandlas alltså i det avseendet inte annorlunda än andra vad gäller ersättningens storlek. När det gäller brott som poliser utsatts för och som ger rätt till högre ersättning än 5 000 kronor hänvisas alltså läsaren till övriga aktuella avsnitt i referatsamlingen.
Ingen ersättning Bespottning
En polis hade omhändertagit en man och i samband med att hon belade honom med handfängsel i en polisbuss spottade han mot henne så att saliv träffade hennes skjorta vid halsen och ut mot ena axeln. Åklagaren lade ned förundersökningen eftersom åtal för brottet inte skulle komma att ske till följd av en bestämmelse om åtalsunderlåtelse. Med hänvisning till polisers mentala beredskap inför att mötas av visst våld, hot och ofredande i ingripandesituationer ansåg Brottsoffermyndigheten att polisen i detta fall inte varit utsatt för en sådan allvarlig kränkning att ersättning kunde lämnas. Ärende 10702/2019
Ingen ersättning Verbalt hot
En polis ingrep tillsammans med en kollega mot en ung kvinna. I samband med ingripandet och under den efterföljande färden till polisstationen uttalade kvinnan hot om att döda polisen. Tingsrätten dömde kvinnan för hot mot tjänsteman men ogillade polisens skadeståndsyrkande. Domstolen ansåg att de hotelser som kvinnan i sitt upprörda tillstånd uttalat inte varit så pass allvarliga att det gått utöver det som en polis har anledning att räkna med i tjänsten. Brottsoffermyndigheten gjorde ingen annan bedömning. Ärende 6199/2017
Ingen ersättning Hot med kniv
En polis och hennes kollega fick ett larm om en kvinna som försökte ta sitt liv. Efter att de anlänt till aktuell adress fick de veta att kvinnan befann sig i trapphuset och att hon hade en kniv. När de kom in i trapphuset riktade kvinnan kniven mot poliserna och kastade därefter kniven mot dem så att den landade vid deras fötter. Tingsrätten dömde kvinnan för hot mot tjänsteman men ogillade polisens skadeståndsyrkande. I domskälen anfördes att det hot som poliserna utsatts för hade ägt rum i en ingripandesituation samt att poliserna före konfrontationen med kvinnan hade fått information om att hon var beväpnad med kniv. De fick därmed anses ha varit mentalt förberedda på att de kunde komma att mötas av hot. Tingsrätten ansåg därför att angreppet inte inneburit en så allvarlig kränkning att de var berättigade till kränkningsersättning. Brottsoffermyndigheten instämde i tingsrättens bedömning och lämnade därför ingen ersättning. Ärende 9273/2017
Ingen ersättning Hot med pistolliknande föremål
En polis ingick i en insatsstyrka som kallats till en plats med anledning av att en man hotade att ta sitt eget liv och riktade en vapenattrapp mot en polispatrull som redan befann sig på platsen. Under insatsstyrkans ingripande riktade mannen vapenattrappen mot polisen och gjorde uttalanden om att han skulle döda honom och hans kollegor. Hovrätten dömde mannen för grovt hot mot tjänsteman men ogillade polisens skadeståndsyrkande avseende kränkning. Hovrätten anförde i sina domskäl att en polis i tjänst måste vara beredd på att mötas med vissa angrepp och antas ha större mental beredskap inför detta än andra. Vidare anfördes att insatsstyrkan kom till platsen med information om att en person var beväpnad och dessa poliser hade därmed en mental beredskap för detta. Domstolen fann därför att gärningen objektivt sett inte inneburit en sådan allvarlig kränkning av den personliga integriteten att ersättning kunde lämnas. Brottsoffermyndigheten gjorde samma bedömning. Ärende 11578/2019
Ingen ersättning Våld och hot
En polis skulle omhänderta en man när denne gjorde motstånd och sparkade polisen i bröstet och på tummen vilket medförde smärta. Mannen uttalade också hot om att döda polisen. Tingsrätten dömde mannen för våld och hot mot tjänsteman men ogillade polisens yrkande om skadestånd för kränkning. Enligt domstolen var det våld och de verbala hot som polisen utsatts för inte av sådan karaktär att han var berättigad till kränkningsersättning. Brottsoffermyndigheten gjorde ingen annan bedömning. Ärende 9685/2019
Ingen ersättning Slag mot huvudet
En polis skulle tillsammans med två kollegor transportera en man till arresten. Mannen gjorde motstånd och i samband med ingripandet tilldelade han polisen tre slag mot huvudet. Hovrätten dömde mannen för våld mot tjänsteman men ogillade polisens yrkande om skadestånd för kränkning. Hovrätten hänvisade till Högsta domstolens praxis på området och fann att angreppet mot polisen inte varit sådant att det utgjorde en allvarlig kränkning av den personliga integriteten. Brottsoffermyndigheten gjorde samma bedömning. Ärende 9329/2019
Ingen ersättning Bett
En polis ingrep mot en kvinna som bråkade. Hon bet då polisen hårt i ena överarmen så att han fick ett väl synligt märke. Bettet gick inte genom huden. Tingsrätten dömde kvinnan för våld mot tjänsteman och att betala skadestånd till polisen för kränkning. Brottsoffermyndigheten tog fasta på den mentala beredskapen hos poliser och anförde följande. När det gäller bett i samband med ingripanden mot våldsamma personer anser Brottsoffermyndigheten att man måste ta särskild hänsyn till några omständigheter; bettets karaktär, om gärningspersonen samtidigt hotade den angripne och i så fall hur hotet framställdes samt om polisen hade anledning anta att gärningspersonen tillhörde en riskgrupp ur smittsynpunkt. Omständigheterna i ärendet är inte sådana att våldet objektivt sett inneburit en sådan allvarlig kränkning att ersättning kan bli aktuell. Ärende 6400/2010
5 000 kronor Bett
En polis skulle ingripa mot en man varvid denne gjorde motstånd och bet polisen i låret så att ett blödande sår uppstod. Tingsrätten dömde gärningspersonen för våld mot tjänsteman och att betala skadestånd med 5 000 kronor för kränkning. Brottsoffermyndigheten lämnade ersättning med samma belopp. Ärende 7313/2019
5 000 kronor Bespottning
En kvinna arbetade som polis när hon blev spottad i ansiktet av en gripen man. Han hade blivit upprörd efter en konfrontation med en annan polis och frågade den kvinnliga polisen om namnet på kollegan. När han inte fick det svar som han ville ha spottade han kvinnan i ansiktet. Tingsrätten dömde mannen för förgripelse mot tjänsteman och att betala skadestånd till polisen med 5 000 kronor för kränkning. Brottsoffermyndigheten beviljade ersättning med samma belopp. Ärende 435/2013
5 000 kronor Verbalt hot
En polis och hans kollegor hade, efter att en man släppts från arresten, fört mannen till en vårdinrättning. Under tiden de väntade på läkare uttalade mannen vid upprepade tillfällen hot om att skjuta poliserna, deras familjer och deras barn. Händelsen pågick under ett par timmar. Tingsrätten dömde mannen för bland annat hot mot tjänsteman och att betala skadestånd till polisen med 5 000 kronor för kränkning. I skadeståndsdelen anförde domstolen att poliserna i den aktuella situationen inte haft anledning till lika stor mental beredskap som i en ren ingripandesituation. Vidare beaktades att hoten riktats inte bara mot poliserna utan även mot deras familjer och barn. Brottsskadeersättning lämnades med det utdömda beloppet. Ärende 906/2020
5 000 kronor Stenkastning
När en polis ingrep mot en man som skulle avvisas från en plats kastade en annan man en större sten som träffade polisen på ena armen. Tingsrätten dömde gärningspersonen för våld mot tjänsteman och att betala skadestånd till polisen med 5 000 kronor för kränkning. Brottsoffermyndigheten bestämde ersättningen till samma belopp med följande motivering. Polismannen har inte haft att räkna med att bli utsatt för våld i form av stenkastning från en annan person i samband med ingripandet. Våldet får därför anses allvarligare än vad han haft att räkna med i sin tjänsteutövning. Han har därför rätt till ersättning för kränkning. Ärende 12369/2010
Andra yrkeskategorier
Även vissa andra brottsutsatta yrkesgrupper än poliser anses ha anledning att räkna med att mötas med visst våld och hot i arbetet. En utgångspunkt är därför att de också har en större mental beredskap inför detta än folk i allmänhet. Det gäller till exempel ordningsvakter och väktare. Högsta domstolen prövade i rättsfallet NJA 2012 s. 711 en ordningsvakts rätt till skadestånd för kränkning. Vid en ingripandesituation hade en man rivit och slagit vakten i ansiktet samt hotat att döda honom. Domstolen fann att vakten inte hade utsatts för en sådan kränkning som gav rätt till skadestånd. De referat som Brottsoffermyndigheten redovisar nedan återspeglar det rådande rättsläget.
Högre belopp än 5 000 kronor
Avsikten med de referat som redovisats är att belysa gränsdragningen mellan fall som inte inneburit en allvarlig kränkning och fall där omständigheterna varit sådana att de medfört en sådan ersättningsberättigad kränkning. När en allvarlig kränkning har konstaterats lämnas ersättning med samma belopp som gäller vid brott i allmänhet. Brottsutsatta yrkeskategorier i detta avsnitt behandlas alltså i det avseendet inte annorlunda än andra vad gäller ersättningens storlek. När det gäller brott som personer i dessa yrkeskategorier utsatts för och som ger rätt till högre ersättning än 5 000 kronor hänvisas alltså läsaren till övriga aktuella avsnitt i referatsamlingen.
Ingen ersättning Hot
En ordningsvakt arbetade på en nattklubb när det blev ett tumult utanför lokalen. Ordningsvakten och en kollega ingrep för att avstyra bråket. En man drog ordningsvakten i armen. Denne avvisade då mannen från platsen och föste honom ifrån sig. Mannen uttalade flera hotelser om att skjuta ordningsvakten. Mannen höll handen innanför jackan. Det visade sig senare att han hade en soft air-gun innanför klädesplagget. Tingsrätten dömde mannen för hot mot tjänsteman och att betala ett medgivet skadestånd för kränkning. Brottsoffermyndigheten avslog ordningsvaktens ansökan med följande motivering. För att brottsskadeersättning för kränkning ska kunna lämnas krävs att den brottsliga handlingen har inneburit en allvarlig kränkning av den skadades personliga integritet. När det gäller att bedöma om en ordningsvakt i tjänst har tillfogats en allvarlig kränkning måste beaktas att det ingår i dennes arbetsuppgifter att ingripa mot besvärliga och våldsamma personer. En ordningsvakt måste vara beredd på att mötas av visst våld och hot och ha en större mental beredskap inför detta än andra. Objektivt sett kan inte hotet som han utsatts för anses allvarligare än han haft att räkna med i sin tjänsteutövning. Någon ersättning för kränkning kan därför inte lämnas. Ärende 10625/2010
Ingen ersättning Verbalt hot
En kriminalvårdare hotades av en intagen man. Kriminalvårdaren satt i centralvakten när han via interntelefonen blev uppringd av mannen som var högljudd och sa att han skulle döda honom. Några minuter senare ringde mannen upp igen och uttalade återigen hot. Den intagne mannen, som under natten hade varit inlåst i isoleringscellen, var aggressiv och arg och hade strax innan hoten spottat en annan kriminalvårdare i ansiktet. Domstolen dömde den intagne för hot mot tjänsteman och att betala ett medgivet skadestånd för kränkning. Brottsoffermyndigheten fann att även om situationen varit obehaglig för kriminalvårdaren hade han i skadeståndsrättslig mening inte varit utsatt för en så allvarlig kränkning att ersättning kunde lämnas. Hans ansökan avslogs därför. Ärende 4120/2014
Ingen ersättning Hot med tillhygge
En väktare arbetade i en butik. I samband med att han skulle ingripa mot en snattare tog denne upp en nyligen tillgripen hammare och höjde den mot väktaren som fick backa undan för att undgå våld. Tingsrätten dömde gärningspersonen för hot mot tjänsteman. Väktarens skadeståndsyrkande ogillades med motiveringen att gärningen inte varit så allvarlig att den motiverande ersättning för kränkning till en väktare i tjänst. Brottsoffermyndigheten instämde i den bedömningen och avslog väktarens ansökan om brottsskadeersättning. Ärende 11017/2016
Ingen ersättning Slag
En kriminalvårdare på ett häkte deltog i ett ingripande mot en intagen man och fick i samband med detta ta emot slag i ansiktet. Tingsrätten dömde mannen för våld mot tjänsteman men ogillade kriminalvårdarens yrkande om skadestånd för kränkning med motiveringen att hon i sin yrkesroll fick anses ha en större mental beredskap än andra på att mötas av vissa angrepp. Domstolen ansåg därmed inte att hon varit utsatt för en sådan kränkning som ger rätt till ersättning. Brottsoffermyndigheten gjorde ingen annan bedömning. Ärende 531/2020
Ingen ersättning Spark
En väktare skulle avvisa en kvinna från ett hotell när hon sparkade honom på ena vristen, viftade med armarna och krängde med kroppen. Tingsrätten dömde kvinnan för våld mot tjänsteman och våldsamt motstånd. Domstolen fann att det angrepp som väktaren utsatts för inte varit av sådant slag att han hade rätt till skadestånd för kränkning. Brottsoffermyndigheten fann inte skäl att frångå den bedömningen. Ärende 726/2011
Ingen ersättning Våld och hot
En ordningsvakt på en restaurang skulle avvisa en man från lokalen när denne uttalade hot om att döda honom. Mannen utdelade även ett knytnävsslag som träffade ordningsvakten på överkroppen. Tingsrätten dömde mannen för hot och våld mot tjänsteman men ogillade ordningsvaktens yrkande om ersättning för kränkning. Tingsrätten anförde att slaget utdelats i en situation då mannen skulle avvisas från restaurangen och då visst tumult uppstått, samt att detsamma gällde de hotelser som uttalats. Sammantaget ansåg tingsrätten att kränkningen i situationen inte kunde anses vara så allvarlig att skadestånd skulle utgå. Brottsoffermyndigheten gjorde ingen annan bedömning. Ärende 4426/2018
5 000 kronor Verbalt hot
En socialsekreterare hotades av en man i samband med ett telefonsamtal. Tingsrätten dömde mannen för hot mot tjänsteman och att betala skadestånd till socialsekreteraren med 5 000 kronor för kränkning. Brottsoffermyndigheten lämnade ersättning med samma belopp. Ärende 12077/2010
5 000 kronor Verbalt hot
En väktare låste en tunnelbanestation och skulle köra från platsen. Då kom en aggressiv man fram till honom och hindrade honom från att stänga bildörren. Mannen hade ena handen i sin jackficka och sa flera gånger att han skulle döda väktaren och välta bilen. Tingsrätten dömde mannen för hot mot tjänsteman och att betala skadestånd till väktaren med 5 000 kronor för kränkning. Väktaren fick brottsskadeersättning med samma belopp eftersom hoten inte hade uttalats i en ingripandesituation och han inte haft anledning att förvänta sig att mannen skulle agera på det sätt som han gjorde. Ärende 704/2010
5 000 kronor Bespottning
En parkeringsvakt skrev ut en parkeringsbot till en man. Denne spottade då vakten i hennes ansikte. Tingsrätten dömde mannen för förgripelse mot tjänsteman och att betala skadestånd till parkeringsvakten med 5 000 kronor för kränkning. Brottsoffermyndigheten betalade ut brottsskadeersättning med samma belopp. Ärende 9503/2010
5 000 kronor Slag i ansiktet
En tågvärd skulle avvisa en man som inte hade en giltig biljett. I samband härmed tilldelades tågvärden ett slag i ansiktet så att han föll omkull. Tingsrätten dömde gärningspersonen för misshandel och att betala skadestånd till tågvärden med 5 000 kronor för kränkning. Brottsoffermyndigheten lämnade ersättning med samma belopp. Ärende 8141/2018
5 000 kronor Pepparspray
En civilklädd väktare arbetade som butikskontrollant. Väktaren ingrep mot en man som tagit varor i butiken och misshandlat en anställd. Mannen sprayade då pepparspray i ansiktet på väktaren. Det medförde smärta, sveda och en tillfällig synnedsättning. Tingsrätten dömde mannen för våld mot tjänsteman och att betala skadestånd till väktaren med 5 000 kronor för kränkning. Brottsoffermyndigheten beviljade brottsskadeersättning med samma belopp. Ärende 3469/2010
Övergrepp i rättssak
Övergrepp i rättssak utgör, förutom ett brott mot den enskilde målsäganden, också ett angrepp på staten i form av rättsordningen. Straffvärdet för brottet är därför ofta högre än för samma gärning som enbart skulle bedömas som exempelvis olaga hot. Detta innebär dock inte att nivån på kränkningsersättningen höjs i motsvarande mån. Att syftet med gärningen är att påverka rättsprocessen ses alltså i regel inte som en höjande faktor vid bestämmandet av ersättningens storlek.
Ingen ersättning
En kvinna chattade med en man på internet. Mannen hotade att inte lämna tillbaka kvinnans jacka om hon inte tog tillbaka en polisanmälan mot mannens kamrat. Tingsrätten dömde mannen för övergrepp i rättssak och att betala skadestånd till kvinnan för kränkning. Brottsoffermyndigheten avslog kvinnans ansökan om brottsskadeersättning med följande motivering. För att brottsskadeersättning för kränkning ska kunna lämnas krävs att den brottsliga handlingen har inneburit en allvarlig kränkning av den skadelidandes personliga integritet. Även om situationen varit obehaglig för kvinnan anser inte Brottsoffermyndigheten att hon i skadeståndsrättslig mening varit utsatt för en sådan allvarlig kränkning att ersättning kan lämnas. Ärende 12298/2010
5 000 kronor
En kvinna utsattes för övergrepp i rättssak. En person skickade meddelanden till henne med innebörd att hon skulle döda henne för att hon vittnat i en rättegång. Tingsrätten dömde gärningspersonen för brottet och att betala skadestånd till den utsatta kvinnan med 5 000 kronor för kränkning. Brottsoffermyndigheten lämnade ersättning med samma belopp. Ärende 324/2020
7 000 kronor
En kvinna angreps av en person för att hon gjort en polisanmälan. Personen gjorde hotfulla uttalanden, spottade kvinnan i ansiktet samt sparkade henne på foten så att smärta uppstod. Tingsrätten dömde gärningspersonen för övergrepp i rättssak och att betala skadestånd med 7 000 kronor för kränkning. Brottsskadeersättning lämnades med samma belopp. Ärende 2491/2018
10 000 kronor
En man hotades av en person som uttalade att han skulle skjuta mannen om han kontaktade polisen. För att förstärka hotet visade personen att han hade en pistol innanför jackan. Tingsrätten dömde gärningspersonen för övergrepp i rättssak och att betala skadestånd med 10 000 kronor för kränkning. Brottsoffermyndigheten lämnade ersättning med samma belopp. Ärende 8145/2018
15 000 kronor
En man hotades av en annan man som satte spetsen på en kniv mot mannens hals och hotade att skära halsen av honom om han ringde polisen. Tingsrätten dömde gärningspersonen för övergrepp i rättssak och att betala ett medgivet skadestånd för kränkning. Brottsoffermyndigheten lämnade ersättning med samma belopp som det utdömda, vilket var 15 000 kronor. Ärende 6568/2012
20 000 kronor
En man skulle medverka i en rättegång. En tid innan kom tre personer till hans arbetsplats. Han uppmanades att kontakta en person vars namn stod på ett visitkort. De träffades och personen, som bar kläder med koppling till ett gäng som förknippas med kriminell verksamhet, uttalade hot som var både uttryckliga och underförstådda. Personen visade flera sms som bland annat hade innebörden att mannen inte skulle känna igen den utpekade gärningspersonen vid den kommande rättegången. Vid tillfället satt de i en bil tillsammans med en tredje man. Denne höll en skruvmejsel i ena handen. Hovrätten dömde gärningspersonen för övergrepp i rättssak och att betala skadestånd till mannen med 20 000 kronor för kränkning. Mannen fick brottsskadeersättning med samma belopp. Ärende 247/2012
20 000 kronor
En man sköts till döds i en lägenhet där en kvinna befann sig. I direkt anslutning till skjutningen, då kvinnan försökte rädda livet på mannen, riktade skytten pistolen på nära håll mot hennes huvud och hotade att döda henne om hon sa något om händelsen. Hovrätten frikände en man eftersom det inte ansågs styrkt att det var han som begått gärningen. Brottsoffermyndigheten fann att kvinnan utsatts för övergrepp i rättssak av en okänd person och betalade ut brottsskadeersättning med 20 000 kronor för kränkning. Ärende 5586/2014