Den 1 juli 2016 infördes brottet olovlig identitetsanvändning i brottsbalken. Det innebär att det numera är straffbart att olovligen använda sig av en annans persons identitetsuppgifter. Vid bedömningen av om gärningen utgör en allvarlig kränkning beaktas bland annat vilka olägenheter och besvär som brottsoffret utsatts för som en följd av gärningen och i vilken omfattning det skett.
En kvinna utsattes för olovlig identitetsanvändning genom att en okänd person utgav sig för att vara henne och kontaktade under tre dagar privatpersoner för att fråga om deras kontouppgifter. Kvinnan blev sedan uppringd från flera olika nummer. Hon svarade på åtminstone tre samtal varvid personerna berättade att de blivit uppringda från hennes nummer. Ingen gärningsperson kunde bindas till brottet. Brottsoffermyndigheten avslog kvinnans ansökan om brottsskadeersättning med motiveringen att kvinnan i skadeståndsrättslig mening inte hade utsatts för en sådan allvarlig kränkning att ersättning kunde lämnas. Ärende 3761/2017
En kvinna utsattes för olovlig identitetsanvändning genom att en okänd person ansökte om ett lån i hennes namn. Polisen lade ned förundersökningen på grund av uteblivet spaningsresultat. Brottsoffermyndigheten avslog kvinnans ansökan om brottsskadeersättning med samma motivering som i referatet ovan. Ärende 10646/2019
En kvinna utsattes för olovlig identitetsanvändning genom att en okänd person använde hennes personuppgifter för att köpa varor via internet. Hon upptäckte att så skett när hon fick notiser till hennes e-postadress varefter hon kontaktade Klarna för att meddela att det inte var hon som beställt varorna. Gärningspersonen förblev okänd. Brottsoffermyndigheten avslog kvinnans ansökan om brottsskadeersättning med samma motivering som i referaten ovan. Ärende 6294/2019
En okänd person använde sig av en mans identitet och utgav sig för att sälja dennes bil mot förskottsbetalning. Mannen blev sedan uppringd av köpare och flera personer besökte honom och ville köpa hans bil eller få tillbaka sin förskottsbetalning. Under förundersökningen fick mannen bland annat visa sina bankuppgifter och konton för att styrka att han inte fått någon betalning till sig avseende förskottsbetalning för bilförsäljning. Någon gärningsperson gick inte att binda till brottet. Brottsoffermyndigheten fann att mannen utsatts för en allvarlig kränkning som berättigade honom till ersättning med 5 000 kronor. Ärende 8668/2019
En kvinna utsattes för fyra fall av olovlig identitetsanvändning genom att en man beställde varor på internet i hennes namn vilket fullföljdes i tre fall. Kvinnan spärrade sitt personnummer och sin folkbokföringsadress samt hade ett stort antal samtal med kreditupplysningsbolag, försäkringsbolag och andra företag där det handlats varor i hennes namn. Hovrätten dömde mannen för brotten och att betala skadestånd till kvinnan med 5 000 kronor för kränkning. Kvinnan fick brottsskadeersättning med samma belopp. Ärende 5375/2017
En man utsattes för olovlig identitetsanvändning genom att en okänd person använde sig av mannens personuppgifter vid misstanke om att ha smugglat in narkotika i Finland. Mannen blev till följd av detta åtalad för narkotikabrott i Finland. Den finska åklagaren lade ned åtalet eftersom det i ärendet framkommit att den person som infört narkotikan i landet sannolikt inte var mannen utan en person som i förundersökningen utgett sig för att vara honom. Polisen i Sverige inledde inte någon förundersökning. Med hänsyn till att den olovliga identitetsanvändningen medfört att mannen åtalats för ett brott i ett annat land och haft praktiska besvär för att åklagaren skulle lägga ned åtalet fann Brottsoffermyndigheten att den kränkning som mannen utsatts för var så allvarlig att den var ersättningsgrundande. Han fick brottsskadeersättning för kränkning med 5 000 kronor. Ärende 11778/2017
En mans personuppgifter användes av en annan person i samband med att denne förmådde flera personer att föra över pengar till dennes konto för varor som han sedan inte levererade till dem. Ett tiotal personer kontaktade den utsatte mannen via telefon och Facebook och några sökte upp honom i hans bostad. Mannen ändrade sitt efternamn till följd av händelserna. Tingsrätten dömde gärningspersonen för olovlig identitetsanvändning och att betala skadestånd till mannen med 5 000 kronor för kränkning. Mannen fick brottsskadeersättning med samma belopp. Ärende 6752/2019
En kvinnas namn användes av en okänd person för att skapa en profil på en sexkontaktsida på internet. I annonsen angavs att hon ville träffa män för att ha sex. Hennes kontaktuppgifter i form av mobilnummer och e-postadress framgick av annonsen. Vidare fanns det en ansiktsbild på kvinnan i profilen. I en chattfunktion kopplad till profilen hade den som utgav sig för att vara kvinnan bett flera män att höra av sig till henne och skicka bilder. Kvinnan upptäckte vad som hade hänt genom att hon under några dagar fick ett stort antal sms, några mms och e-postmeddelanden samt ett par telefonsamtal från för henne främmande män som kom med oanständiga förslag. Några av männen skickade även bilder på sig själva, bland annat på sina könsorgan. Ingen gärningsperson kunde bindas till brottet. Med hänsyn till att gärningen medförde olägenhet för kvinnan bland annat i form av att hon på olika sätt kontaktades av för henne okända män, fann Brottsoffermyndigheten att den kränkning som kvinnan utsatts för var så allvarlig att den var ersättningsgrundande. Hon fick brottsskadeersättning för kränkning med 5 000 kronor. Ärende 6579/2019
En kvinnas personuppgifter användes av en okänd person för att skapa en användare på i vart fall två dejtingsidor på internet samt på Facebook. På kontona som skapades lades det ut nakenbilder på henne där även hennes ansikte fanns med. Hon benämndes som ”eskort”. På i vart fall det falska Facebookkontot fanns kvinnans namn och telefonnummer knutet till bilderna. Okända personer kontaktade kvinnan via telefonsamtal, Instagram och sms med sexuella inviter. Hon fick även nakenbilder skickade till sig. Gärningspersonen förblev okänd. Brottsoffermyndigheten fann att kvinnan utsatts för olaga integritetsintrång samt olovlig identitetsanvändning och beviljade henne brottsskadeersättning för kränkning med 10 000 kronor. Ärende 6170/2018
En man utsattes för olovlig identitetsanvändning av sin son. Sonen tog olovligen flera lån och krediter i sin fars namn med hjälp av ett falskt Bank-ID som han skapat med hjälp av faderns personuppgifter. Han skrev även under låneavtal i faderns namn. Sonen nyttjade sedan krediterna och de falska låneavtalen för att få pengar utbetalade till sig. Han förde även över en stor summa pengar från faderns bankkonto till sitt eget. Gärningarna pågick under en period om cirka ett år och nio månader och medförde bland annat att fadern fick stora skulder. Tingsrätten dömde sonen för grovt bedrägeri genom olovlig identitetsanvändning och att betala ett medgivet skadestånd för kränkning. Brottsoffermyndigheten, som i enlighet med skadeståndsrättslig praxis inte lämnade ersättning för det grova bedrägeriet, ansåg dock att mannen hade rätt till brottsskadeersättning för kränkning avseende den olovliga identitetsanvändningen. Ersättningen bestämdes till 10 000 kronor. Vid bedömningen av ersättningens storlek beaktades att mannen, på grund av att någon annan missbrukat hans identitet vid ett stort antal tillfällen på ett systematiskt sätt, haft stora praktiska besvär genom att kontakta kreditgivare och reda upp situationen samt blivit föremål för utmätning. Vid bedömningen togs även hänsyn till den långa tidsperiod som brotten pågått. Ärende 7885/2019
En man utsattes för olovlig identitetsanvändning av sin före detta sambo. Kvinnan skapade användarkonton i mannens namn och skickade ett stort antal meddelanden via e-post och sociala medier till myndigheter och privatpersoner där hon utgav sig för att vara honom. Meddelandena och inläggen hade ett hotfullt och kränkande innehåll. Kvinnan gjorde även falska polisanmälningar mot mannen där hon påstod att han hotat henne via meddelanden och inlägg på sociala medier, när det i själva verket var hon som fabricerat meddelandena och inläggen själv. Hovrätten dömde kvinnan för olovlig identitetsanvändning och falsk tillvitelse och att betala skadestånd till mannen med 15 000 kronor för kränkning. Tingsrätten, vars bedömning hovrätten anslöt sig till, anförde i skadeståndsdelen att de hot som skickats varit av mycket allvarlig karaktär och hade riktats mot bland annat familjehemmet där parternas gemensamma barn var placerade. Tingsrätten uttalade även att användningen av mannens identitet medfört att det fanns en risk för att hans situation – bland annat hans möjligheter att få träffa sina barn – skulle komma att påverkas negativt. Den olovliga användningen pågick vidare under en förhållandevis lång tid och risken att mannen skulle komma att påverkas långsiktigt av detta var enligt domstolens bedömning stor. Brottsoffermyndigheten betalade ut ersättning med det utdömda beloppet. Ärende 10511/2018