Grovt förtal
För att brottsskadeersättning för kränkning ska kunna lämnas vid förtalsbrott krävs att brottet är grovt (5 § första stycket brottsskadelagen). Möjligheten för Brottsoffermyndigheten att lämna ersättning för kränkning vid grovt förtal infördes den 1 januari 2018 och myndighetens praxis på området är därför relativt begränsad. Vid bedömningen av om ett förtalsbrott är grovt ska särskilt beaktas om gärningen med hänsyn till uppgiftens innehåll eller sättet för eller omfattningen av spridningen eller annars varit ägnad att medföra allvarlig skada.
När det gäller kränkningsersättning vid förtalsbrott har Högsta domstolen i rättsfallet NJA 2003 s. 567 uttalat att viss vägledning kan erhållas genom en jämförelse med de ersättningar för kränkning som brukar utgå vid andra typer av brott. Därvid torde den omedelbara kränkning som ett förtalsbrott innefattar i allmänhet få anses vara mindre än vad som är fallet vid exempelvis grova sexualbrott eller allvarliga angrepp på liv eller hälsa. Vad som förutom förtalets art kan vara särskilt försvårande vid förtalsbrott är den spridning som uppgifterna fått, varvid såväl riskerna för att tilltro ska fästas vid uppgifterna som möjligheterna att tillbakavisa dem måste beaktas.
I NJA 2015 s. 86 prövade Högsta domstolen rätten till kränkningsersättning vid grovt förtal som bestod i att en man publicerade en film på två porrsajter som visade när mannen hade samlag med en kvinna. Både inspelningen och publiceringen skedde utan kvinnans tillstånd. Högsta domstolen ansåg att gärningen inneburit en allvarlig kränkning inte bara av kvinnans anseende och självkänsla utan även av hennes privatliv, och bestämde ersättningen för kränkning till 70 000 kronor. Vid bedömningen av ersättningens storlek beaktade domstolen att den aktuella filmen funnits på de två porrsajterna under cirka en veckas tid, att den under den tiden varit tillgänglig för alla samt att det varit möjligt att på ett enkelt sätt ladda ned filmen och på så sätt både lagra den och sprida den vidare. Domstolen ansåg vidare att ett angrepp som sker genom film i allmänhet är allvarligare än om angreppet sker i tal eller skrift. Det förhållandet att filmen fanns på porrsajter ansågs ägnat att väcka särskild uppmärksamhet, samt att det typiskt sett fick anses allvarligare när uppgifterna avser en ung person.
Värt att notera är att olovlig spridning av integritetskänsliga uppgifter som till exempel nakenbilder som är ägnad att medföra allvarlig skada för den som uppgiften rör, sedan den 1 januari 2018 är kriminaliserad genom brottet olaga integritetsintrång. Praxis gällande det brottet finns under menyrubriken Frihets- och fridsbrott. I vissa fall kan en gärning som utgör olaga integritetsintrång även utgöra ett förtalsbrott om brottet mot den personliga integriteten också kan ses som ett brott mot en persons ära och anseende.