Mordbrand och allmänfarlig ödeläggelse

En okänd person anlade en brand i det flerfamiljshus som en man ägde och bodde i. Huset totalförstördes. Mannen var inte hemma vid brottstillfället. Gärningspersonen förblev okänd. Brottsoffermyndigheten anförde i sitt beslut att det inte framgick att branden skulle ha anlagts för att ofreda mannen. Det fanns inte heller någon risk för att han skulle skadas eftersom han inte varit hemma. Myndigheten ansåg inte heller i övrigt att omständigheterna var sådana att han hade rätt till ersättning för kränkning. Ärende 2356/2016

En man bodde på ett hotell när någon nattetid anlade en brand i hotellets restaurang genom att hälla ut och antända flera liter bensin. Hotellet bestod av två byggnader som var sammankopplade genom en glasad gång i markplan. Branden medförde att hela hotellet fick utrymmas och den förstörde till betydande del den hotellbyggnad där restaurangen fanns. Mannen bodde i den andra hotellbyggnaden och vaknade av brandlarmet. Han tittade ut genom ett fönster och såg att det stod folk utanför hotellet. Han gick ut eftersom han förstod att det inte var ett falskt larm. Han lämnade kvar större delen av sina tillhörigheter på rummet. Ingen person kunde bindas till gärningen. Brottsoffermyndigheten fann att brottet inte hade riktats mot mannen. Gärningspersonen hade inte heller medvetet utsatt honom för risk att skadas. Brottet hade inte heller i så särskild grad berört mannen att han allvarligt kränkts till följd av gärningen. Det fanns därför inte förutsättningar att bevilja honom ersättning för kränkning. Ärende 10502/2010

En man bodde på en flyktingförläggning när annan person på anläggningen anlade en brand i sitt rum. Mannen låg och sov och vaknade av att brandlarmet tjöt. Han lyckades ta sig ut men det hade redan då hunnit komma mycket rök till hallen och till det rum han bodde i. Hovrätten dömde gärningspersonen för grov mordbrand och att betala skadestånd till mannen med 10 000 kronor för kränkning. I skadeståndsdelen uttalade tingsrätten, vars dom hovrätten alltså fastställde, att mannen berörts av brottet i hög grad och att han därför var berättigad till kränkningsersättning. Brottsoffermyndigheten lämnade ersättning med det utdömda beloppet. Ärende 10624/2017

En kvinna bodde med en man som anlade en brand i hennes fastighet. Kvinnan försökte släcka elden men kunde inte hindra att fastigheten totalförstördes. Mannen dömdes för mordbrand och att betala skadestånd till kvinnan med ett vitsordat belopp för kränkning. Brottsoffermyndigheten bestämde ersättningen till 10 000 kronor. Ärende 4162/2011

En okänd person sprayade eller hällde brännbar vätska på utsidan av en kvinnas lägenhetsdörr och tände på. När räddningstjänsten kom till platsen hade elden slocknat. Ytterdörren var brandskadad och trapphuset rökfyllt. Polisen lyckades inte hitta gärningspersonen. Kvinnan fick brottsskadeersättning för kränkning med 10 000 kronor. Ärende 8843/2015

En person anlade en brand i ett flerfamiljshus. Branden medförde en rökutveckling i trapphuset och in i en lägenhet där en man bodde. Mannen var tvungen att lämna sin bostad genom ett fönster. Han andades in rök och togs in på sjukhus där han fick syrgas. Tingsrätten dömde gärningspersonen för mordbrand och att till mannen betala ett medgivet skadestånd för kränkning. Brottsoffermyndigheten lämnade ersättning med samma belopp som det utdömda, vilket var 10 000 kronor. Ärende 9973/2019

En man bodde på ett hotell. En annan man anlade på natten en brand i byggnaden. När räddningstjänsten kom dit var branden så kraftig att arbetet riktades in på att evakuera hotellgästerna och de som bodde i närheten. Mannen vaknade av brandlarmet. Han gick ut i den rökfyllda korridoren och sprang fram och tillbaka. Han hittade en dörr ut till en innergård som var kraftigt rökfylld. Han lade sig ner för att få luft. Han försökte öppna en dörr men misslyckades. Till slut kunde han dock ta sig in i en korridor där han krossade ett fönster för att få luft. Efter en stund fick han hjälp av en rökdykare att ta sig ut ur byggnaden. Hovrätten dömde en man för grov mordbrand och en annan man för anstiftan till grov mordbrand. De båda männen dömdes att solidariskt betala skadestånd till mannen med 20 000 kronor för kränkning. Mot bakgrund av mannens särskilda utsatthet vid branden lämnade Brottsoffermyndigheten ersättning med det utdömda beloppet. Ärende 4128/2011

En kvinna utsattes för försök till grov mordbrand av en man som hon tidigare haft ett förhållande med. Hon låg och sov i sin bostad när mannen hällde bensin genom lägenhetsdörrens brevinkast som han sedan försökte antända genom att slänga in brinnande papper. Det uppstod ingen brand. Hade brand uppstått hade den dock inneburit fara för andras liv och hälsa. Ett motiv till brottet var att mannen känt sig förorättad av att kvinnan avslutat deras förhållande. Hovrätten dömde mannen för försök till grov mordbrand och att betala skadestånd till kvinnan med 20 000 kronor för kränkning. Hon fick brottsskadeersättning med samma belopp. Ärende 1932/2015

En man hade en annan man tillfälligt boende hos sig. Denne tände eld på en hög med kläder i det sovrum som han disponerade. Bostadsinnehavaren och hans fru låg och sov på övervåningen. Frun vaknade av brandrök och lukt. Hon larmade räddningstjänsten som släckte branden. Tingsrätten dömde gärningspersonen för mordbrand. Denne hade anlagt branden i syfte att ta sitt liv. Bostadsinnehavaren fick skadestånd för kränkning med 20 000 kronor. Brottsoffermyndigheten gav honom brottsskadeersättning med samma belopp. Ärende 6036/2012

En ung man anlade en brand i sin mammas och styvfars bostad. Han gick in i huset med en bensindunk och började hälla ut bensin. Mamman tog ifrån honom dunken och lämnade bostaden. Mannen tände på, varefter styvfadern försökte släcka elden samtidigt som mamman ringde brandkåren. Brandkåren lyckades släcka branden men lägenheten totalförstördes ändå. Tingsrätten dömde mannen för grov mordbrand och att betala skadestånd till sin mamma med 30 000 kronor för kränkning. Brottsskadeersättning utgick med samma belopp. Ärende 23/2019

En man anlade en brand i en kvinnas bostad. Kvinnan låg och sov och vaknade av att det brann. Hon tog sig ut genom balkongen och fick hjälp av räddningstjänsten att ta sig ned via en stege. Hon fördes sedan i ambulans till sjukhus och fick vård för sina rökskador. Ett motiv till brottet var att mannen känt sig förorättad av att kvinnan avslutat deras förhållande. Hovrätten dömde mannen för grov mordbrand och att betala skadestånd till kvinnan med 50 000 kronor för kränkning. Hon fick brottsskadeersättning med samma belopp. Ärende 1157/2015

Vid samma händelse som ärende 9217/2020 befann sig även en man i sin bostad när sprängladdningen detonerade. Fönstret i vardagsrummet skadades av tryckvågen.

Läs referat för ärende 9217/2020

Brottsoffermyndighetens bedömning

Brottet har såvitt framgår inte varit riktat mot mannen. Brottsoffermyndigheten anser inte heller att han har ingått i en sådan avgränsad krets av personer som avses i punkten 2. Mot bakgrund av att han inte blev fysiskt skadad samt att bostaden endast fick lindriga skador finner inte myndigheten att omständigheterna varit sådana att han har utsatts för en sådan allvarlig kränkning att han har rätt till ersättning.

Ärende 1292/2021. Test 5.

Två personer placerade en sprängladdning inne i porten till huset mittemot en kvinnas hus. Till följd av explosionen krossades fönstret till kvinnans sovrum och glassplitter flög in i rummet. Kvinnan fick glassplitter över sig och tillfogades sårskador på benen. Hovrätten dömde de två personerna för allmänfarlig ödeläggelse och att solidariskt betala skadestånd till kvinnan med 10 000 kronor för kränkning. Hon fick brottsskadeersättning med samma belopp. Ärende 11385/2019

En kraftig sprängladdning detonerade utanför den fastighet där en kvinna hade sin bostad. De fastigheter som låg i direkt anslutning till detonationsplatsen fick omfattande skador av sprängladdningens tryckvåg. Kvinnan åsamkades bland annat sårskador på grund av den stora mängd glassplitter som spreds i bostaden. Bostadens inredning skadades i stor utsträckning. Någon gärningsperson har inte gått att binda till brottet.

Brottsoffermyndighetens bedömning

När det gäller rätten till kränkningsersättning vid allmänfarliga brott har Högsta domstolen i rättsfallet NJA 1998 s. 310 angett tre situationer då ersättning kan lämnas.
1. Gärningen är riktad mot en eller flera bestämda personer.
2. Gärningspersonen har medvetet utsatt en eller flera särskilda personer för en påtaglig risk att skadas.
3. Även om gärningen inte är riktad mot en viss person kan omständigheterna vara sådana att kränkningsersättning bör lämnas.

Brottet har såvitt framgår inte varit riktat mot kvinnan. Brottsoffermyndigheten anser inte heller att hon har ingått i en sådan avgränsad krets av personer som avses i punkten 2. Mot bakgrund av att hon befann sig i bostaden vid tidpunkten för brottet, att hon blivit fysiskt skadad samt att bostaden fått omfattande skador får hon dock anses så särskilt berörd av gärningen att hon har rätt till ersättning för kränkning. Ersättningen bestäms till 20 000 kronor.

Ärende 9217/2020

En tidsinställd bomb hade placerats vid ett hotell som vid tillfället användes som flyktingboende. En man arbetade som lokalvårdare på hotellet och när han skulle slänga en sopsäck i en container utlöstes bomben och orsakade en explosion. Mannen fick svåra kroppsskador i form av bland annat öppna underbensfrakturer med omfattande mjukdelsskador. Hovrätten ogillade åtalet mot två män då det inte ansågs styrkt att de varit delaktiga i gärningen. Brottsoffermyndigheten fann att mannen varit utsatt för allmänfarlig ödeläggelse och att han fick anses så särskilt berörd av gärningen att han hade rätt till ersättning för kränkning. Ersättningen bestämdes till 40 000 kronor. Ärende 1737/2018