Våld och hot i nära relation – riktat mot barn

En åttaårig pojke misshandlades av sin pappa i den gemensamma bostaden. Pappan tilldelade honom ett slag i ansiktet med öppen hand vilket medförde smärta. Hovrätten dömde mannen för ringa misshandel och att betala skadestånd till pojken med 5 000 kronor för kränkning. Brottsoffermyndigheten gav samma belopp i brottsskadeersättning. Ärende 3082/2013

En treårig pojke misshandlades av sin pappa i den gemensamma bostaden genom att han slog honom på låret. Våldet medförde smärta och ett framträdande blåmärke. Hovrätten dömde pappan för misshandel och att betala skadestånd till pojken med 5 000 kronor för kränkning. Brottsskadeersättning lämnades med samma belopp. Ärende 9703/2019

En nioårig pojke hotades av sin pappa genom att han uttalade hot av innebörden att han skulle döda eller allvarligt skada honom, hans mamma och hans syskon. Tingsrätten dömde pappan för olaga hot och att betala skadestånd till pojken med 7 000 kronor för kränkning. Brottsoffermyndigheten lämnade ersättning med samma belopp. Ärende 9273/2016

En 13-årig pojke misshandlades av sin pappa som tilldelade honom ett slag i ansiktet som medförde smärta och blåmärke. Misshandeln ägde rum i familjens bostad. Tingsrätten dömde pappan för brottet och att betala skadestånd med 7 000 kronor för kränkning. Brottsskadeersättning utgick med samma belopp. Ärende 7818/2019

En pojke misshandlades vid två tillfällen av sin pappa när han var tre respektive fyra år. Vid det första tillfället slog pappan pojken i huvudet och vid det andra tillfället luggade han pojken. Våldet medförde övergående smärta. Tingsrätten dömde pappan för två fall av ringa misshandel och att betala skadestånd till pojken med 10 000 kronor för kränkning. Vid bedömningen av ersättningens storlek beaktade domstolen att gärningarna avsett våld som en förälder utövat mot ett litet barn i deras gemensamma hem. Brottsoffermyndigheten lämnade ersättning med det utdömda beloppet. Ärende 2796/2020

En 15-årig flicka misshandlades vid ett tillfälle av sin pappa i den gemensamma bostaden genom att han slog henne flera gånger med en dubbelvikt datorsladd, varav en gång mot ansiktet och tre gånger mot kroppen. Våldet medförde en ögonskada. Tingsrätten dömde pappan för brottet och att betala skadestånd för kränkning med 15 000 kronor. Brottsoffermyndigheten lämnade ersättning med samma belopp. Ärende 11329/2017

En pojke misshandlades vid ett tillfälle av sin pappa när han var sju månader. Våldet bestod i att pappan tilldelade pojken upprepade knytnävsslag mot huvudet. Han försökte även slita honom ur mammans famn genom att dra honom i benen. Till följd av våldet fick pojken smärta, svullnad, överhudsavskrapningar och blåmärken. Tingsrätten dömde pappan för misshandel. I domskälen anförde tingsrätten att misshandeln varit mycket allvarlig då pojken varit ett spädbarn och att misshandeln mot honom pågått under lång tid när han befunnit sig i moderns famn, men att han inte fått några allvarliga skador. Domstolen dömde pappan att betala skadestånd för kränkning med ett vitsordat belopp. Brottsoffermyndigheten lämnade ersättning till pojken med samma belopp som domstolen dömt ut, vilket var 30 000 kronor. Ärende 412/2020

En sex månader gammal pojke misshandlades av sin pappa vid i vart fall två tillfällen. Genom upprepat direkt riktat trubbigt våld och upprepade överböjningar av lederna, exempelvis genom kraftiga skakningar av kroppen, tillfogades pojken blåmärken och tolv frakturer på armar och ben, omfattande och livshotande skallskador, blödningar innanför hjässans hårda hinna, blödningar bredvid hjärnhinnan och svullnad av vänster hjärnhalva. Hovrätten dömde pappan dels för misshandel av normalgraden som avsåg en brottsspricka på vänstra skenbenets övre del, dels för synnerligen grov misshandel. Skadeståndet bestämdes till 100 000 kronor för kränkning. Barnet fick brottsskadeersättning med samma belopp. Ärende 3769/2013

Det här referatet är inte längre aktuellt eftersom ersättningsnivåerna har höjts.

Det här referatet är inte längre aktuellt eftersom ersättningsnivåerna har höjts.

Det här referatet är inte längre aktuellt eftersom ersättningsnivåerna har höjts.

Det här referatet är inte längre aktuellt eftersom ersättningsnivåerna har höjts.

Det här beslutet är inte längre aktuellt eftersom ersättningsnivåerna har höjts.

Det här referatet är inte längre aktuellt eftersom ersättningsnivåerna har höjts.

En flicka utsattes för tre fall av misshandel av sin pappa när hon var mellan tre månader och knappt två år. Misshandeln bestod av att pappan vid det första tillfället brände flickans ena hand med ett strykjärn, vid det andra tillfället av att han brände hennes ena axel genom att hälla varmt kaffe och vid det sista tillfället av att han tryckte/drog hennes hand på en varm spisplatta. Våldet medförde smärta, brännskador, ärrbildning och hudförändringar.

Hovrätten dömde pappan för brotten och att betala skadestånd till flickan med 35 000 kronor för kränkning.

Brottsoffermyndighetens bedömning

Brottsoffermyndigheten fann gällande de två första misshandelstillfällena att ersättningen för kränkning efter en sammanvägd bedömning skulle bestämmas till 30 000 kronor samt till 20 000 kronor för det sista misshandelstillfället. Vid bedömningen beaktades, förutom gärningens allvar bestående av våld mot ett skyddslöst litet barn som vid samtliga tillfällen var under två år, att misshandeln begåtts i flickans hem av någon som hon ska kunna känna trygghet och förtroende för samt att alla tre tillfällen medfört brännskador och i två av fallen bestående skada i form av ärr.

Ärende 2400/2021

Det här referatet är inte längre aktuellt eftersom ersättningsnivåerna har höjts.

Det här referatet är inte längre aktuellt eftersom ersättningsnivåerna har höjts.

Det här referatet är inte längre aktuellt eftersom ersättningsnivåerna har höjts.

En pojke utsattes under en period om cirka två år och sex månader när han var sju till knappt tio år, för fem fall av misshandel och flera opreciserade fall av misshandel av sin pappa. Misshandeln bestod bland annat av att pappan slog/piskade med tillhyggen mot pojkens kropp, slog mot huvudet, kastade föremål i form av bland annat skor och glas/kopp/nappflaska mot pojken samt genom att tvinga honom att stå stilla/hoppa/böja sig i onaturliga kroppsställningar under en inte obetydlig tid. Våldet medförde smärta, blodvite, näsbenbrott, ärrbildning och rodnad.

Hovrätten dömde pappan för grov fridskränkning och att betala skadestånd till pojken med 50 000 kronor för kränkning.

Brottsoffermyndighetens bedömning

Brottsoffermyndigheten beviljade pojken brottsskadeersättning för kränkning med 100 000 kr med följande motivering.

Vid ett sammanträde den 16 april 2021 beslutade Nämnden för brottsskadeersättning att höja nivån för kränkningsersättning vid grov kvinnofridskränkning och grov fridskränkning. Motiven till höjningen var det förändrade penningvärdet och att det straffrättsliga skyddet för brotten stärkts. I sin motivering anförde nämnden bland annat följande.

Vid bedömningen av kränkningsersättningens storlek vid fridskränknings-brotten är det framför allt allvaret i de enskilda gärningarna, frekvensen samt hur lång tid brottsligheten och därmed kränkningen pågått som ska beaktas. Brotten innehåller också alltid den försvårande omständigheten att de begås av någon som offret ska kunna känna förtroende för. Ofta sker gärningarna dessutom i den utsatta personens hem, en plats där denne ska ha rätt att känna sig trygg och där det kan vara svårt att värja sig från att bli utsatt. Hänsyn ska vidare tas till den press och systematiska kränkning som offret utsätts för, och som får anses presumera skapa oro, otrygghet och rädsla. En helhetsbedömning av den utsatta personens situation ska inte bara göras vid val av rubricering utan även vid bedömningen av kränkningens ersättningsnivå.

De ärenden som prövades vid sammanträdet i april avsåg brott som begåtts mot en nuvarande eller tidigare partner. Samma principer ska gälla när det är ett minderårigt barn som utsatts för brott av en vuxen närstående. Där är utsattheten i regel ännu större, eftersom barnet har små eller inga möjligheter alls att värja sig från angreppen och därför är helt utlämnad till den vuxne.

Pojken har utsatts för fem fall av misshandel och flera opreciserade fall av misshandel i hemmet under en period om cirka två år och sex månader. Våldet har skett systematiskt mot ett skyddslöst barn och bestått av bland annat slag mot huvudet, slag/piskning mot kroppen med tillhyggen, kast av föremål som träffat pojken samt att han tvingades befinna sig i onaturliga kroppsställningar i en inte obetydlig tid.

Brottsoffermyndigheten finner att ersättningen för kränkning ska bestämmas till 100 000 kronor. Vid bedömningen har hänsyn tagits till att utdömt skadestånd ligger lågt i förhållande till den praxis som rådde vid tiden för domen.

Ärende 2399/2021

En pojke utsattes under nästan tre års tid, när han var mellan tio och tretton år, för misshandel av sin pappa vid tre preciserade och ett flertal opreciserade tillfällen. Misshandeln bestod bland annat av slag och sparkar mot ansiktet och kroppen. Våldet medförde smärta, näsblod och blånader.

Tingsrätten dömde pappan för grov fridskränkning och att betala skadestånd till pojken med 30 000 kronor för kränkning. Hovrätten fastställde tingsrättens domslut.

Brottsoffermyndighetens bedömning

Brottsoffermyndigheten beviljade pojken brottsskadeersättning för kränkning med 100 000 kronor med följande motivering.

Vid ett sammanträde den 16 april 2021 beslutade Nämnden för brottsskadeersättning att höja nivån för kränkningsersättning vid grov kvinnofridskränkning och grov fridskränkning. Motiven till höjningen var det förändrade penningvärdet och att det straffrättsliga skyddet för brotten stärkts.

I sin motivering anförde nämnden bland annat följande.

Vid bedömningen av kränkningsersättningens storlek vid fridskränkningsbrotten är det framför allt allvaret i de enskilda gärningarna, frekvensen samt hur lång tid brottsligheten och därmed kränkningen pågått som ska beaktas. Brotten innehåller också alltid den försvårande omständigheten att de begås av någon som offret ska kunna känna förtroende för. Ofta sker gärningarna dessutom i den utsatta personens hem, en plats där denne ska ha rätt att känna sig trygg och där det kan vara svårt att värja sig från att bli utsatt. Hänsyn ska vidare tas till den press och systematiska kränkning som offret utsätts för, och som får anses presumera skapa oro, otrygghet och rädsla. En helhetsbedömning av den utsatta personens situation ska inte bara göras vid val av rubricering utan även vid bedömningen av kränkningens ersättningsnivå.

De ärenden som prövades vid sammanträdet i april avsåg brott som begåtts mot en nuvarande eller tidigare partner. Samma principer ska gälla när det är ett minderårigt barn som utsatts för brott av en vuxen närstående. Där är utsattheten i regel ännu större, eftersom barnet har små eller inga möjligheter alls att värja sig från angreppen och därför är helt utlämnad till den vuxne.

Pojken har utsatts för tre preciserade och ett flertal opreciserade fall av misshandel under en period om knappt tre år. Gärningarna har riktat sig mot ett barn och har skett i pojkens bostad av någon som han ska kunna känna förtroende för. Brottsoffermyndigheten finner att ersättningen för kränkning ska bestämmas till 100 000 kronor. Vid bedömningen har hänsyn tagits till att utdömt skadestånd ligger något lågt i förhållande till den praxis som rådde vid tidpunkten för domen.

Ärende 6543/2021

En pojke utsattes under nästan tre års tid, när han var mellan nio och tolv år, för misshandel av sin pappa vid två preciserade och ett flertal opreciserade tillfällen. Misshandeln bestod bland annat av slag och sparkar mot ansiktet och kroppen. Våldet medförde smärta, näsblod och blånader samt vid ett tillfälle medvetandeförlust.

Tingsrätten dömde pojkens pappa för grov fridskränkning och att betala skadestånd till pojken med 30 000 kronor för kränkning. Hovrätten fastställde tingsrättens domslut.

Brottsoffermyndighetens bedömning

Brottsoffermyndigheten beviljade pojken brottsskadeersättning för kränkning med 100 000 kr med följande motivering.

Vid ett sammanträde den 16 april 2021 beslutade Nämnden för brottsskadeersättning att höja nivån för kränkningsersättning vid grov kvinnofridskränkning och grov fridskränkning. Motiven till höjningen var det förändrade penningvärdet och att det straffrättsliga skyddet för brotten stärkts.

I sin motivering anförde nämnden bland annat följande.

Vid bedömningen av kränkningsersättningens storlek vid fridskränknings-brotten är det framför allt allvaret i de enskilda gärningarna, frekvensen samt hur lång tid brottsligheten och därmed kränkningen pågått som ska beaktas. Brotten innehåller också alltid den försvårande omständigheten att de begås av någon som offret ska kunna känna förtroende för. Ofta sker gärningarna dessutom i den utsatta personens hem, en plats där denne ska ha rätt att känna sig trygg och där det kan vara svårt att värja sig från att bli utsatt. Hänsyn ska vidare tas till den press och systematiska kränkning som offret utsätts för, och som får anses presumera skapa oro, otrygghet och rädsla. En helhetsbedömning av den utsatta personens situation ska inte bara göras vid val av rubricering utan även vid bedömningen av kränkningens ersättningsnivå.

De ärenden som prövades vid sammanträdet i april avsåg brott som begåtts mot en nuvarande eller tidigare partner. Samma principer ska gälla när det är ett minderårigt barn som utsatts för brott av en vuxen närstående. Där är utsattheten i regel ännu större, eftersom barnet har små eller inga möjligheter alls att värja sig från angreppen och därför är helt utlämnad till den vuxne.

Pojken har utsatts för två preciserade och ett flertal opreciserade fall av misshandel under en period om knappt tre år. Gärningarna har riktat sig mot ett barn och har skett i pojkens bostad av någon som han ska kunna känna förtroende för. Brottsoffermyndigheten finner att ersättningen för kränkning ska bestämmas till 100 000 kronor. Vid bedömningen har hänsyn tagits till att utdömt skadestånd ligger något lågt i förhållande till den praxis som rådde vid tidpunkten för domen.

Ärende 6544/2021

En pojke utsattes för sju fall av misshandel och flera opreciserade fall av misshandel av sin pappa under en period om cirka två år och sex månader när han var mellan åtta och elva år. Misshandeln bestod bland annat av att pappan band fast pojken och sedan strök chili i hans analöppning, slog/piskade med tillhygge mot pojkens kropp, tog stryptag, slog mot huvudet, kastade föremål i form av bland annat skor och glas/kopp mot pojken samt genom att han tvingade pojken att stå stilla, hoppa och böja sig i onaturliga kroppsställningar under en inte obetydlig tid. Våldet medförde smärta, svullnad, andnöd och rodnad.

Hovrätten dömde pappan för grov fridskränkning och att betala skadestånd till pojken med 75 000 kronor för kränkning.

Brottsoffermyndighetens bedömning

Brottsoffermyndigheten beviljade pojken brottsskadeersättning för kränkning med 150 000 kronor med följande motivering.

Vid ett sammanträde den 16 april 2021 beslutade Nämnden för brottsskadeersättning att höja nivån för kränkningsersättning vid grov kvinnofridskränkning och grov fridskränkning. Motiven till höjningen var det förändrade penningvärdet och att det straffrättsliga skyddet för brotten stärkts. I sin motivering anförde nämnden bland annat följande.

Vid bedömningen av kränkningsersättningens storlek vid fridskränkningsbrotten är det framför allt allvaret i de enskilda gärningarna, frekvensen samt hur lång tid brottsligheten och därmed kränkningen pågått som ska beaktas. Brotten innehåller också alltid den försvårande omständigheten att de begås av någon som offret ska kunna känna förtroende för. Ofta sker gärningarna dessutom i den utsatta personens hem, en plats där denne ska ha rätt att känna sig trygg och där det kan vara svårt att värja sig från att bli utsatt. Hänsyn ska vidare tas till den press och systematiska kränkning som offret utsätts för, och som får anses presumera skapa oro, otrygghet och rädsla. En helhetsbedömning av den utsatta personens situation ska inte bara göras vid val av rubricering utan även vid bedömningen av kränkningens ersättningsnivå.

De ärenden som prövades vid sammanträdet i april avsåg brott som begåtts mot en nuvarande eller tidigare partner. Samma principer ska gälla när det är ett minderårigt barn som utsatts för brott av en vuxen närstående. Där är utsattheten i regel ännu större, eftersom barnet har små eller inga möjligheter alls att värja sig från angreppen och därför är helt utlämnad till den vuxne.

Pojken har utsatts för sju fall av misshandel och flera opreciserade fall av misshandel i hemmet under en period om cirka två år och sex månader. Våldet har skett systematiskt mot ett skyddslöst barn och bestått av bland annat slag mot huvudet, slag/piskning mot kroppen med tillhyggen, kraftigt stryptag samt att pojken tvingades befinna sig i onaturliga kroppsställningar i en inte obetydlig tid.

Vissa av gärningarna har också varit mycket integritetskränkande och haft tortyrliknande inslag i form av att händer och fötter bundits för att sedan framkalla smärta med chili i analöppningen.

Brottsoffermyndigheten finner att ersättningen för kränkning ska bestämmas till 150 000 kronor. Vid bedömningen har hänsyn tagits till att utdömt skadestånd ligger lågt i förhållande till den praxis som rådde vid tiden för domen.

Ärende 2398/2021

En flicka utsattes för barnfridsbrott av sin pappa när hon var sex år. Brottet bestod av att hon bevittnade del av en misshandel som hennes pappa utsatte hennes mamma för. Misshandeln begicks bland annat i familjens bostad, med begränsade utrymmen och bestod i att pappan drog mamman i håret så att hennes nacke vreds bakåt, tilldelade henne ett slag mot huvudet och flera slag mot ryggen och överkroppen.

Tingsrätten fann att flickan hade bevittnat den del av misshandeln där hennes pappa drog mamman i håret så att hennes nacke vreds bakåt och började slå henne. Han dömdes för barnfridsbrott och misshandel samt att betala skadestånd till flickan med 10 000 kronor för kränkning. Hennes mamma förde inte någon skadeståndstalan vid rättegången.

Brottsoffermyndighetens bedömning

Brottsoffermyndigheten beviljade flickan brottsskadeersättning för kränkning med 10 000 kronor med följande motivering.

Barnfridsbrott är en straffbestämmelse som trädde i kraft den 1 juli 2021 och återfinns i 4 kap. 3 § brottsbalken. Av förarbetena till straffbe­stäm­melsen framgår att syftet med kriminaliseringen är att stärka det straff­rättsliga skyddet för barn som utsätts för att bevittna brott mellan personer som är närstående till barnet. Forskning har visat att barn som bevittnar brott löper ökad risk att drabbas av fysisk och psykisk ohälsa på såväl kort som lång sikt. Det kan vara mer skadligt för barnet att uppleva våld i familjen än att själv utsättas för våld eftersom barnet blir känslomässigt övergivet och skyddslöst. (Se prop. 2020/21: 170 s. 1 och 15).

Vid en sammanvägd tolkning av förarbetsuttalandena finner Brottsoffer­myndigheten att lagstiftaren avsett att straffvärdet för barnfridsbrott av normal­graden, som riktmärke, bör bedömas vara lika högt som för den del av grund­brottet som barnet bevittnar. Med hänsyn till nämnda resonemang bör kränkningsersättningen för barnfridsbrottet därför vara i paritet med den kränkningsersättning som målsäganden till grundbrottet –  i den del som barnet bevittnat – är berättigad till.

Flickan har utsatts för barnfridsbrott vid ett tillfälle bestående i att hon har bevittnat när hennes pappa har utsatt hennes mamma för misshandel. Gärningen har skett i flickans bostad av någon som hon ska kunna känna förtroende för. Det har dessutom funnits mycket begränsade möjligheter för henne att undgå att bevittna brottet i den aktuella bostaden.

Brottsoffermyndigheten finner i likhet med tingsrätten att ersättningen för kränkning ska bestämmas till 10 000 kronor.

Ärende 34/2022

En flicka utsattes för barnfridsbrott av sin pappa när hon var 13 månader. Brottet bestod av att hon bevittnade en misshandel som hennes pappa utsatte hennes mamma för. Misshandeln begicks i familjens bostad och bestod av ett slag i mammans ansikte med en vällingflaska.

Tingsrätten fann att flickan hade bevittnat misshandeln då hon var vaken och låg på en säng intill. Domstolen dömde pappan för bland annat barnfridsbrott samt misshandel samt att betala skadestånd till flickan med 5 000 kronor för kränkning. Hennes mamma fick 30 000 kronor för kränkning för den nu aktuella misshandeln samt ytterligare två fall av misshandel.

Brottsoffermyndighetens bedömning

Med samma motivering som i ärende 34/2022 finner Brottsoffermyndigheten att kränkningsersättningen för barnfridsbrottet bör vara i paritet med den kränkningsersättning som målsäganden till grundbrottet –  i den del som barnet bevittnat – är berättigad till.

Läs referat för ärende 34/2022

Den ersättning som domstolen har dömt ut för kränkning till flickan ligger på en lägre nivå än vad den allvarliga kränkning hon tvingats utstå motsvarar. Gärningen har skett i hennes bostad av någon som hon ska kunna känna förtroende för. Det har dessutom varit begränsade möjligheter för henne att undgå att bevittna brottet då det skett i hennes direkta närhet. För den allvarliga kränkning som flickan utsatts för har hon rätt till ersättning med 10 000 kronor.

Ärende 119/2022

En pojke utsattes för barnfridsbrott av sin styvpappa när han var 6 år. Brottet bestod av att han bevittnade ett ofredande som hans styvpappa utsatte hans 8-åriga syster för. Ofredandet begicks i familjens bostad och bestod i att styvpappan nafsade/lätt bet systern på kinderna och slickade henne på kinderna och i pannan samtidigt som han höll fast hennes armar och ben. Styvpappan upphörde inte med agerandet när barnen bad honom om det. Handlandet var upprepat och pågick under en inte obetydlig tid.

Tingsrätten fann att pojken hade bevittnat ofredandet när hans styvpappa ofredade hans syster. Domstolen dömde pappan för bland annat barnfridsbrott och två fall av ofredande mot pojkens syster och hennes kamrat. Han dömdes även att betala skadestånd till pojken med 5 000 kronor för kränkning. Hans syster fick 7 000 kronor för kränkning avseende ofredandet. Vid bestämmandet av kränkningsersättningens storlek togs hänsyn till att systern utsatts för ett allvarligt ofredande, att målsägandena var barn och gärningspersonen vuxen samt att brottet begåtts i en miljö där barnen haft rätt att känna sig säkra.

Brottsoffermyndighetens bedömning

Med samma motivering som i ärende 34/2022 finner Brottsoffermyndigheten att kränkningsersättningen för barnfridsbrottet bör vara i paritet med den kränkningsersättning som målsäganden till grundbrottet –  i den del som barnet bevittnat – är berättigad till.

Läs referat för ärende 34/2022

Den ersättning som domstolen har dömt ut för kränkning till barnen ligger på en lägre nivå än vad den allvarliga kränkning de tvingats utstå motsvarar. Gärningen har vidare skett i pojkens bostad av någon som han ska kunna känna förtroende för. Det har dessutom varit begränsade möjligheter för honom att undgå att bevittna brottet då det skett i hans direkta närhet. För den allvarliga kränkning som pojken utsatts för har han rätt till ersättning med 10 000 kronor.

Ärende 12545/2021