Barnfridsbrott

En flicka utsattes för barnfridsbrott av sin pappa när hon var sex år. Brottet bestod av att hon bevittnade del av en misshandel som hennes pappa utsatte hennes mamma för. Misshandeln begicks bland annat i familjens bostad, med begränsade utrymmen och bestod i att pappan drog mamman i håret så att hennes nacke vreds bakåt, tilldelade henne ett slag mot huvudet och flera slag mot ryggen och överkroppen.

Tingsrätten fann att flickan hade bevittnat den del av misshandeln där hennes pappa drog mamman i håret så att hennes nacke vreds bakåt och började slå henne. Han dömdes för barnfridsbrott och misshandel samt att betala skadestånd till flickan med 10 000 kronor för kränkning. Hennes mamma förde inte någon skadeståndstalan vid rättegången.

Brottsoffermyndighetens bedömning

Brottsoffermyndigheten beviljade flickan brottsskadeersättning för kränkning med 10 000 kronor med följande motivering.

Barnfridsbrott är en straffbestämmelse som trädde i kraft den 1 juli 2021 och återfinns i 4 kap. 3 § brottsbalken. Av förarbetena till straffbe­stäm­melsen framgår att syftet med kriminaliseringen är att stärka det straff­rättsliga skyddet för barn som utsätts för att bevittna brott mellan personer som är närstående till barnet. Forskning har visat att barn som bevittnar brott löper ökad risk att drabbas av fysisk och psykisk ohälsa på såväl kort som lång sikt. Det kan vara mer skadligt för barnet att uppleva våld i familjen än att själv utsättas för våld eftersom barnet blir känslomässigt övergivet och skyddslöst. (Se prop. 2020/21: 170 s. 1 och 15).

Vid en sammanvägd tolkning av förarbetsuttalandena finner Brottsoffer­myndigheten att lagstiftaren avsett att straffvärdet för barnfridsbrott av normal­graden, som riktmärke, bör bedömas vara lika högt som för den del av grund­brottet som barnet bevittnar. Med hänsyn till nämnda resonemang bör kränkningsersättningen för barnfridsbrottet därför vara i paritet med den kränkningsersättning som målsäganden till grundbrottet –  i den del som barnet bevittnat – är berättigad till.

Flickan har utsatts för barnfridsbrott vid ett tillfälle bestående i att hon har bevittnat när hennes pappa har utsatt hennes mamma för misshandel. Gärningen har skett i flickans bostad av någon som hon ska kunna känna förtroende för. Det har dessutom funnits mycket begränsade möjligheter för henne att undgå att bevittna brottet i den aktuella bostaden.

Brottsoffermyndigheten finner i likhet med tingsrätten att ersättningen för kränkning ska bestämmas till 10 000 kronor.

Ärende 34/2022

En flicka utsattes för barnfridsbrott av sin pappa när hon var 13 månader. Brottet bestod av att hon bevittnade en misshandel som hennes pappa utsatte hennes mamma för. Misshandeln begicks i familjens bostad och bestod av ett slag i mammans ansikte med en vällingflaska.

Tingsrätten fann att flickan hade bevittnat misshandeln då hon var vaken och låg på en säng intill. Domstolen dömde pappan för bland annat barnfridsbrott samt misshandel samt att betala skadestånd till flickan med 5 000 kronor för kränkning. Hennes mamma fick 30 000 kronor för kränkning för den nu aktuella misshandeln samt ytterligare två fall av misshandel.

Brottsoffermyndighetens bedömning

Med samma motivering som i ärende 34/2022 finner Brottsoffermyndigheten att kränkningsersättningen för barnfridsbrottet bör vara i paritet med den kränkningsersättning som målsäganden till grundbrottet –  i den del som barnet bevittnat – är berättigad till.

Läs referat för ärende 34/2022

Den ersättning som domstolen har dömt ut för kränkning till flickan ligger på en lägre nivå än vad den allvarliga kränkning hon tvingats utstå motsvarar. Gärningen har skett i hennes bostad av någon som hon ska kunna känna förtroende för. Det har dessutom varit begränsade möjligheter för henne att undgå att bevittna brottet då det skett i hennes direkta närhet. För den allvarliga kränkning som flickan utsatts för har hon rätt till ersättning med 10 000 kronor.

Ärende 119/2022

En pojke utsattes för barnfridsbrott av sin styvpappa när han var 6 år. Brottet bestod av att han bevittnade ett ofredande som hans styvpappa utsatte hans 8-åriga syster för. Ofredandet begicks i familjens bostad och bestod i att styvpappan nafsade/lätt bet systern på kinderna och slickade henne på kinderna och i pannan samtidigt som han höll fast hennes armar och ben. Styvpappan upphörde inte med agerandet när barnen bad honom om det. Handlandet var upprepat och pågick under en inte obetydlig tid.

Tingsrätten fann att pojken hade bevittnat ofredandet när hans styvpappa ofredade hans syster. Domstolen dömde pappan för bland annat barnfridsbrott och två fall av ofredande mot pojkens syster och hennes kamrat. Han dömdes även att betala skadestånd till pojken med 5 000 kronor för kränkning. Hans syster fick 7 000 kronor för kränkning avseende ofredandet. Vid bestämmandet av kränkningsersättningens storlek togs hänsyn till att systern utsatts för ett allvarligt ofredande, att målsägandena var barn och gärningspersonen vuxen samt att brottet begåtts i en miljö där barnen haft rätt att känna sig säkra.

Brottsoffermyndighetens bedömning

Med samma motivering som i ärende 34/2022 finner Brottsoffermyndigheten att kränkningsersättningen för barnfridsbrottet bör vara i paritet med den kränkningsersättning som målsäganden till grundbrottet –  i den del som barnet bevittnat – är berättigad till.

Läs referat för ärende 34/2022

Den ersättning som domstolen har dömt ut för kränkning till barnen ligger på en lägre nivå än vad den allvarliga kränkning de tvingats utstå motsvarar. Gärningen har vidare skett i pojkens bostad av någon som han ska kunna känna förtroende för. Det har dessutom varit begränsade möjligheter för honom att undgå att bevittna brottet då det skett i hans direkta närhet. För den allvarliga kränkning som pojken utsatts för har han rätt till ersättning med 10 000 kronor.

Ärende 12545/2021