Grovt barnfridsbrott - bevittnande av mord

Två barn blev utsatta för grovt barnfridsbrott när de var tio respektvie elva år. De bevittnade när deras mamma blev mördad av deras pappa i den gemensamma bostaden. Mamman utsattes för ett hugg i buken med ett svärd, som gick igenom hennes kropp. Svärdet skadade bland annat stora kroppspulsådern, som i princip var avskuren, och den ena njuren, där en del av den var nästan avskuren. Tingsrätten dömde pappan för mord och två fall av grovt barnfridsbrott till livstids fängelse samt att betala skadestånd till barnen med bland annat 125 000 kronor för kränkning. Hovrätten fastställde tingsrättens dom. 

Mordet bedömdes som både särskilt hänsynslöst och ha inneburit ett svårt lidande för mamman eftersom pappan oprovocerat högg henne med ett livsfarligt vapen i form av ett svärd med en sådan kraft att det gick rakt igenom hennes kropp och att hon i hennes sista minuter i livet var fullt medveten om det brott hon utsatts för och att detta skett inför hennes barn. Hon utsattes vidare i sitt hem där hon borde kunna känna sig trygg. Att hon satt ner i en soffa när han kom fram till henne med svärdet har vidare inneburit att hon inte kunde fly från platsen eller på något annat sätt skydda sig från det hugg som han utdelade. Händelsen innehöll även förnedrande inslag genom att pappan efter gärningen skrattade och rökte en cigarett samt spred ut tomma cigarettpaket och dryckesförpackningar runt mamman när hon låg döende på golvet. Domstolen fann att det grova barnfridsbrottet, på samma skäl som för mordet, varit särskilt hänsynslöst och kunde svårligen se att ett grovt barnfridsbrott kan vara grövre eller mer straffvärt än detta. 

I skadeståndsdelen anförde domstolen att barnen tvingats bevittna hur deras mamma först huggits med svärd och sedan förblött framför dem i deras eget hem samt att barnen både drabbats av att förlora den person som stått dem närmast i livet genom brott och härutöver tvingats bevittna hennes död.

Brottsoffermyndighetens bedömning

Brottsoffermyndigheten tillerkände barnen ersättning för kränkning med 350 000 kronor vardera med följande motivering.

Brottsskadeersättning för kränkning bestäms enligt de regler som gäller för skadestånd för kränkning. Av 5 kap. 6 § första stycket skadeståndslagen framgår att ersättningen för kränkning ska bestämmas efter vad som är skäligt med hänsyn till handlingens art och varaktighet och på ett sätt som även innebär att den kränkte får upprättelse för angreppet. Den stärkta upprättelsefunktionen innebär att brottsoffer ska få adekvat upprättelse och att behovet av upprättelse ska få fullt genomslag vid skälighetsbedömningen (se prop. 2021/22:198, s. 19 och 58).

Vid bedömningen av kränkningsersättningens storlek vid brott i nära relation är det framför allt allvaret i gärningen samt hur lång tid brottsligheten och därmed kränkningen pågått som ska beaktas. Brottet innehåller också alltid den försvårande omständigheten att det begås av någon som offret ska kunna känna förtroende för. Ofta sker gärningen dessutom i den utsatta personens hem, en plats där denne ska ha rätt att känna sig trygg och där det kan vara svårt att värja sig från att bli utsatt. En annan omständighet som vid barnfridsbrott kan verka i höjande riktning är om det utsatta barnet befinner sig i omedelbar närhet till den person som blir utsatt för grundbrottet och på mycket nära håll bevittnar grundbrottet. Detta torde ha en påverkan främst vid situationer när grundbrottet är synnerligen allvarligt och innebär ett stort lidande för den utsatta personen vilket då barnet tvingas bevittna. Vid bevittnande av dödligt våld mellan föräldrar förlorar barnet som huvudregel dessutom båda sina omsorgspersoner och blir vid tillfället helt övergivet och skyddslöst.

Brottsoffermyndigheten beslutade den 28 februari 2022, genom Nämnden för brottsskadeersättning, om ersättningsnivåer för kränkning vid barnfridsbrott. Nämnden anförde att kränkningsersättningen för barnfridsbrott bör vara i paritet med den kränkningsersättning som målsäganden till grundbrottet – i den del som barnet bevittnat – är berättigad till. Bakgrunden till det ställningstagandet var att straffvärdet för barnfridsbrott av normalgraden, som riktmärke, ska anses vara lika högt som den del av grundbrottet som barnet bevittnar. Nämnden har tillämpat denna princip också vid grova barnfridsbrott. Någon prövning har ännu inte skett av Nämnden för brottsskadeersättning när den gärning som har bevittnats är mord. När grundbrottet är mord skiljer sig straffvärdet markant från straffvärdet för det grova barnfridsbrottet. På samma sätt som att straffvärdet för grundbrottet ska ges genomslag vid bestämmandet av rubriceringen för  barnfridsbrottet (se ”TV-rummet” NJA 2025 s. 326), bör det få genomslag vid bestämmandet av  kränknings-ersättningen för barnfridsbrottet vid bevittnande av mycket allvarligt våld. Straffvärdet för grundbrottet – och därmed de omständigheter som påverkat straffvärdet – utvisar allvarligheten i det som har bevittnats och har på det sättet stor betydelse vid bedömningen av nivån på kränkningsersättningen för barnfridsbrottet. Omständigheter som i det enskilda fallet påverkar straffvärdet för grundbrottet bör således – i den del de inryms i det som barnet bevittnat – beaktas vid bestämmandet av kränkningsersättningen för barnfridsbrottet. 

Eftersom det vid mord inte kan utgå någon kränkningsersättning till den avlidne bör en jämförelse göras med det belopp som skulle ha utgått för kränkning till den utsatta personen om denne hade överlevt. I beslut av Brottsoffermyndigheten (genom Nämnden för brottsskadeersättning) den 1 december 2025 (ärende 13257/2025) fastslås det att vid mordförsök lämnas ersättning för kränkning med belopp från 200 000 kronor och uppåt. Om brottet har inneburit en personskada som varit allvarlig eller livshotande är utgångspunkten 250 000 kronor. Om en sådan gärning dessutom varit särskilt hänsynslös är utgångspunkten 350 000 kronor. Mot bakgrund av dessa nivåer samt omständigheten att barnfridsbrott och dess grundbrott alltid sker i nära relationer finner Brottsoffermyndigheten att grovt barnfridsbrott bestående av att bevittna dödligt våld är ett så allvarligt brott att det i normalfallet ska medföra en ersättning om i vart fall 300 000 kronor. Detta belopp kan, i både höjande och nedåtgående riktning, alltid påverkas av omständigheterna i det enskilda fallet.

Barnen har i detta fall utsatts för grovt barnfridsbrott bestående i att de har bevittnat när deras pappa har bragt deras mamma om livet. Mordet innefattar ett hugg med ett svärd som var så kraftigt att det gick genom mammans kropp. Genom brottet skadades barnens anknytning till båda sina omsorgspersoner allvarligt och de blev vid tillfället helt övergivna och skyddslösa. De befann sig under hela gärningen i mammans omedelbara närhet och upplevde sannolikt en stark rädsla att själv bli utsatt för våld. I händelsen finns även förnedrande inslag, vilket barnen också uppfattade. Mot bakgrund av dessa omständigheter finner Brottsoffermyndigheten att den kränkning som de utstått är så allvarlig att den berättigar till ersättning med 350 000 kronor. Det  beloppet står också, med hänsyn till samtliga omständigheter, i paritet med vad som skulle vara en rimlig ersättning till mamman om hon hade överlevt och det alltså varit fråga om ett mordförsök gentemot henne. 

Ärende 1560/2026 och 1561/2026