Våld vid flera tillfällen

Det här referatet är inte längre aktuellt eftersom ersättningsnivåerna har höjts.

Det här referatet är inte längre aktuellt eftersom ersättningsnivåerna har höjts.

Det här referatet är inte längre aktuellt eftersom ersättningsnivåerna har höjts.

Det här referatet är inte längre aktuellt eftersom ersättningsnivåerna har höjts.

Det här beslutet är inte längre aktuellt eftersom ersättningsnivåerna har höjts.

Det här referatet är inte längre aktuellt eftersom ersättningsnivåerna har höjts.

En flicka utsattes för tre fall av misshandel av sin pappa när hon var mellan tre månader och knappt två år. Misshandeln bestod av att pappan vid det första tillfället brände flickans ena hand med ett strykjärn, vid det andra tillfället av att han brände hennes ena axel genom att hälla varmt kaffe och vid det sista tillfället av att han tryckte/drog hennes hand på en varm spisplatta. Våldet medförde smärta, brännskador, ärrbildning och hudförändringar.

Hovrätten dömde pappan för brotten och att betala skadestånd till flickan med 35 000 kronor för kränkning.

Brottsoffermyndighetens bedömning

Brottsoffermyndigheten fann gällande de två första misshandelstillfällena att ersättningen för kränkning efter en sammanvägd bedömning skulle bestämmas till 30 000 kronor samt till 20 000 kronor för det sista misshandelstillfället. Vid bedömningen beaktades, förutom gärningens allvar bestående av våld mot ett skyddslöst litet barn som vid samtliga tillfällen var under två år, att misshandeln begåtts i flickans hem av någon som hon ska kunna känna trygghet och förtroende för samt att alla tre tillfällen medfört brännskador och i två av fallen bestående skada i form av ärr.

Ärende 2400/2021

Det här referatet är inte längre aktuellt eftersom ersättningsnivåerna har höjts.

Det här referatet är inte längre aktuellt eftersom ersättningsnivåerna har höjts.

Det här referatet är inte längre aktuellt eftersom ersättningsnivåerna har höjts.

En pojke utsattes under en period om cirka två år och sex månader när han var sju till knappt tio år, för fem fall av misshandel och flera opreciserade fall av misshandel av sin pappa. Misshandeln bestod bland annat av att pappan slog/piskade med tillhyggen mot pojkens kropp, slog mot huvudet, kastade föremål i form av bland annat skor och glas/kopp/nappflaska mot pojken samt genom att tvinga honom att stå stilla/hoppa/böja sig i onaturliga kroppsställningar under en inte obetydlig tid. Våldet medförde smärta, blodvite, näsbenbrott, ärrbildning och rodnad.

Hovrätten dömde pappan för grov fridskränkning och att betala skadestånd till pojken med 50 000 kronor för kränkning.

Brottsoffermyndighetens bedömning

Brottsoffermyndigheten beviljade pojken brottsskadeersättning för kränkning med 100 000 kr med följande motivering.

Vid ett sammanträde den 16 april 2021 beslutade Nämnden för brottsskadeersättning att höja nivån för kränkningsersättning vid grov kvinnofridskränkning och grov fridskränkning. Motiven till höjningen var det förändrade penningvärdet och att det straffrättsliga skyddet för brotten stärkts. I sin motivering anförde nämnden bland annat följande.

Vid bedömningen av kränkningsersättningens storlek vid fridskränknings-brotten är det framför allt allvaret i de enskilda gärningarna, frekvensen samt hur lång tid brottsligheten och därmed kränkningen pågått som ska beaktas. Brotten innehåller också alltid den försvårande omständigheten att de begås av någon som offret ska kunna känna förtroende för. Ofta sker gärningarna dessutom i den utsatta personens hem, en plats där denne ska ha rätt att känna sig trygg och där det kan vara svårt att värja sig från att bli utsatt. Hänsyn ska vidare tas till den press och systematiska kränkning som offret utsätts för, och som får anses presumera skapa oro, otrygghet och rädsla. En helhetsbedömning av den utsatta personens situation ska inte bara göras vid val av rubricering utan även vid bedömningen av kränkningens ersättningsnivå.

De ärenden som prövades vid sammanträdet i april avsåg brott som begåtts mot en nuvarande eller tidigare partner. Samma principer ska gälla när det är ett minderårigt barn som utsatts för brott av en vuxen närstående. Där är utsattheten i regel ännu större, eftersom barnet har små eller inga möjligheter alls att värja sig från angreppen och därför är helt utlämnad till den vuxne.

Pojken har utsatts för fem fall av misshandel och flera opreciserade fall av misshandel i hemmet under en period om cirka två år och sex månader. Våldet har skett systematiskt mot ett skyddslöst barn och bestått av bland annat slag mot huvudet, slag/piskning mot kroppen med tillhyggen, kast av föremål som träffat pojken samt att han tvingades befinna sig i onaturliga kroppsställningar i en inte obetydlig tid.

Brottsoffermyndigheten finner att ersättningen för kränkning ska bestämmas till 100 000 kronor. Vid bedömningen har hänsyn tagits till att utdömt skadestånd ligger lågt i förhållande till den praxis som rådde vid tiden för domen.

Ärende 2399/2021

En pojke utsattes under nästan tre års tid, när han var mellan tio och tretton år, för misshandel av sin pappa vid tre preciserade och ett flertal opreciserade tillfällen. Misshandeln bestod bland annat av slag och sparkar mot ansiktet och kroppen. Våldet medförde smärta, näsblod och blånader.

Tingsrätten dömde pappan för grov fridskränkning och att betala skadestånd till pojken med 30 000 kronor för kränkning. Hovrätten fastställde tingsrättens domslut.

Brottsoffermyndighetens bedömning

Brottsoffermyndigheten beviljade pojken brottsskadeersättning för kränkning med 100 000 kronor med följande motivering.

Vid ett sammanträde den 16 april 2021 beslutade Nämnden för brottsskadeersättning att höja nivån för kränkningsersättning vid grov kvinnofridskränkning och grov fridskränkning. Motiven till höjningen var det förändrade penningvärdet och att det straffrättsliga skyddet för brotten stärkts.

I sin motivering anförde nämnden bland annat följande.

Vid bedömningen av kränkningsersättningens storlek vid fridskränkningsbrotten är det framför allt allvaret i de enskilda gärningarna, frekvensen samt hur lång tid brottsligheten och därmed kränkningen pågått som ska beaktas. Brotten innehåller också alltid den försvårande omständigheten att de begås av någon som offret ska kunna känna förtroende för. Ofta sker gärningarna dessutom i den utsatta personens hem, en plats där denne ska ha rätt att känna sig trygg och där det kan vara svårt att värja sig från att bli utsatt. Hänsyn ska vidare tas till den press och systematiska kränkning som offret utsätts för, och som får anses presumera skapa oro, otrygghet och rädsla. En helhetsbedömning av den utsatta personens situation ska inte bara göras vid val av rubricering utan även vid bedömningen av kränkningens ersättningsnivå.

De ärenden som prövades vid sammanträdet i april avsåg brott som begåtts mot en nuvarande eller tidigare partner. Samma principer ska gälla när det är ett minderårigt barn som utsatts för brott av en vuxen närstående. Där är utsattheten i regel ännu större, eftersom barnet har små eller inga möjligheter alls att värja sig från angreppen och därför är helt utlämnad till den vuxne.

Pojken har utsatts för tre preciserade och ett flertal opreciserade fall av misshandel under en period om knappt tre år. Gärningarna har riktat sig mot ett barn och har skett i pojkens bostad av någon som han ska kunna känna förtroende för. Brottsoffermyndigheten finner att ersättningen för kränkning ska bestämmas till 100 000 kronor. Vid bedömningen har hänsyn tagits till att utdömt skadestånd ligger något lågt i förhållande till den praxis som rådde vid tidpunkten för domen.

Ärende 6543/2021

En pojke utsattes under nästan tre års tid, när han var mellan nio och tolv år, för misshandel av sin pappa vid två preciserade och ett flertal opreciserade tillfällen. Misshandeln bestod bland annat av slag och sparkar mot ansiktet och kroppen. Våldet medförde smärta, näsblod och blånader samt vid ett tillfälle medvetandeförlust.

Tingsrätten dömde pojkens pappa för grov fridskränkning och att betala skadestånd till pojken med 30 000 kronor för kränkning. Hovrätten fastställde tingsrättens domslut.

Brottsoffermyndighetens bedömning

Brottsoffermyndigheten beviljade pojken brottsskadeersättning för kränkning med 100 000 kr med följande motivering.

Vid ett sammanträde den 16 april 2021 beslutade Nämnden för brottsskadeersättning att höja nivån för kränkningsersättning vid grov kvinnofridskränkning och grov fridskränkning. Motiven till höjningen var det förändrade penningvärdet och att det straffrättsliga skyddet för brotten stärkts.

I sin motivering anförde nämnden bland annat följande.

Vid bedömningen av kränkningsersättningens storlek vid fridskränknings-brotten är det framför allt allvaret i de enskilda gärningarna, frekvensen samt hur lång tid brottsligheten och därmed kränkningen pågått som ska beaktas. Brotten innehåller också alltid den försvårande omständigheten att de begås av någon som offret ska kunna känna förtroende för. Ofta sker gärningarna dessutom i den utsatta personens hem, en plats där denne ska ha rätt att känna sig trygg och där det kan vara svårt att värja sig från att bli utsatt. Hänsyn ska vidare tas till den press och systematiska kränkning som offret utsätts för, och som får anses presumera skapa oro, otrygghet och rädsla. En helhetsbedömning av den utsatta personens situation ska inte bara göras vid val av rubricering utan även vid bedömningen av kränkningens ersättningsnivå.

De ärenden som prövades vid sammanträdet i april avsåg brott som begåtts mot en nuvarande eller tidigare partner. Samma principer ska gälla när det är ett minderårigt barn som utsatts för brott av en vuxen närstående. Där är utsattheten i regel ännu större, eftersom barnet har små eller inga möjligheter alls att värja sig från angreppen och därför är helt utlämnad till den vuxne.

Pojken har utsatts för två preciserade och ett flertal opreciserade fall av misshandel under en period om knappt tre år. Gärningarna har riktat sig mot ett barn och har skett i pojkens bostad av någon som han ska kunna känna förtroende för. Brottsoffermyndigheten finner att ersättningen för kränkning ska bestämmas till 100 000 kronor. Vid bedömningen har hänsyn tagits till att utdömt skadestånd ligger något lågt i förhållande till den praxis som rådde vid tidpunkten för domen.

Ärende 6544/2021

En pojke utsattes för sju fall av misshandel och flera opreciserade fall av misshandel av sin pappa under en period om cirka två år och sex månader när han var mellan åtta och elva år. Misshandeln bestod bland annat av att pappan band fast pojken och sedan strök chili i hans analöppning, slog/piskade med tillhygge mot pojkens kropp, tog stryptag, slog mot huvudet, kastade föremål i form av bland annat skor och glas/kopp mot pojken samt genom att han tvingade pojken att stå stilla, hoppa och böja sig i onaturliga kroppsställningar under en inte obetydlig tid. Våldet medförde smärta, svullnad, andnöd och rodnad.

Hovrätten dömde pappan för grov fridskränkning och att betala skadestånd till pojken med 75 000 kronor för kränkning.

Brottsoffermyndighetens bedömning

Brottsoffermyndigheten beviljade pojken brottsskadeersättning för kränkning med 150 000 kronor med följande motivering.

Vid ett sammanträde den 16 april 2021 beslutade Nämnden för brottsskadeersättning att höja nivån för kränkningsersättning vid grov kvinnofridskränkning och grov fridskränkning. Motiven till höjningen var det förändrade penningvärdet och att det straffrättsliga skyddet för brotten stärkts. I sin motivering anförde nämnden bland annat följande.

Vid bedömningen av kränkningsersättningens storlek vid fridskränkningsbrotten är det framför allt allvaret i de enskilda gärningarna, frekvensen samt hur lång tid brottsligheten och därmed kränkningen pågått som ska beaktas. Brotten innehåller också alltid den försvårande omständigheten att de begås av någon som offret ska kunna känna förtroende för. Ofta sker gärningarna dessutom i den utsatta personens hem, en plats där denne ska ha rätt att känna sig trygg och där det kan vara svårt att värja sig från att bli utsatt. Hänsyn ska vidare tas till den press och systematiska kränkning som offret utsätts för, och som får anses presumera skapa oro, otrygghet och rädsla. En helhetsbedömning av den utsatta personens situation ska inte bara göras vid val av rubricering utan även vid bedömningen av kränkningens ersättningsnivå.

De ärenden som prövades vid sammanträdet i april avsåg brott som begåtts mot en nuvarande eller tidigare partner. Samma principer ska gälla när det är ett minderårigt barn som utsatts för brott av en vuxen närstående. Där är utsattheten i regel ännu större, eftersom barnet har små eller inga möjligheter alls att värja sig från angreppen och därför är helt utlämnad till den vuxne.

Pojken har utsatts för sju fall av misshandel och flera opreciserade fall av misshandel i hemmet under en period om cirka två år och sex månader. Våldet har skett systematiskt mot ett skyddslöst barn och bestått av bland annat slag mot huvudet, slag/piskning mot kroppen med tillhyggen, kraftigt stryptag samt att pojken tvingades befinna sig i onaturliga kroppsställningar i en inte obetydlig tid.

Vissa av gärningarna har också varit mycket integritetskränkande och haft tortyrliknande inslag i form av att händer och fötter bundits för att sedan framkalla smärta med chili i analöppningen.

Brottsoffermyndigheten finner att ersättningen för kränkning ska bestämmas till 150 000 kronor. Vid bedömningen har hänsyn tagits till att utdömt skadestånd ligger lågt i förhållande till den praxis som rådde vid tiden för domen.

Ärende 2398/2021